Möte 2020-12-08

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och samtliga ledamöter deltar på distans.

Regionstyrelsens ledamöter behöver vara inloggade i Meetings för att nå presentationerna.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Lägesrapport Corona                                                                                      
• Resultatet av den externa miljörevisionen                                               
• Redovisning avfallsmängder                                                                     
• Redovisning av regionens EU projekt
• Status Odensala HCs lokaler 
• Avtal SOS alarm                                                                                       
• Status avtalsförhandlingar                                                                       

En månadsrapport för oktober 2020 har upprättats. Rapporten visar följande:
Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat till och med oktober 2020 uppgick till 223 miljoner kronor, vilket var 112 miljoner kronor bättre än budget.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med oktober 2020 var 22 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 0,6 procent.

Verksamhetens intäkter ökade med 237 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 37 procent, främst på grund av ökade bidrag. Patientavgifter har minskat med 9 miljoner kronor. Intäkter avseende område Kollektivtrafik har tillkommit efter juli med 55 miljoner kronor.

Bruttokostnaderna har under 2020 ökat med 259 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 6,1 procent. Område Kollektivtrafik har ökat bruttokostnaderna med 142 miljoner kronor sedan i juli.

Personalkostnaderna ökade totalt med 21 miljoner kronor, motsvarande 1 procent. Kostnaden för bemanningsföretag uppgick till 102 miljoner kronor vilket var samma kostnad som 2019. Kostnader för läkemedel har ökat med 27 miljoner kronor jämfört med föregående år och kostnader för riks- och regionvård har ökat med 21 miljoner kronor.

Region Jämtland Härjedalen har under året amorterat ett av lånen från Kommuninvest på 73 miljoner kronor, den totala skulden till Kommuninvest uppgick därefter till 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 138 miljoner kronor till och med oktober. Avsättning till pensionsportföljen har gjorts med 130 miljoner kronor under perioden.

Helårsprognosen efter oktober har förbättrats och beräknas uppgå till 220 miljoner kronor, efter besked att ansökta medel för merkostnader avseende coronapandemin mest troligt kommer att beviljas upp till 91 procent, samt ytterligare ersättning för provtagning. Det är dock fortfarande väldigt osäkert.

Regionstyrelsen följer årligen upp sommaren inom Hälso- och sjukvårdens förvaltningsområde avseende kostnader och utförd tid. Mot bakgrund av detta har en rapport för uppföljningen av sommaren 2020 upprättats.

Av rapporten framgår bland annat att sommaren 2020 i hög grad påverkats av Coronapandemin, bland annat med ökade kostnader för övertid i jämförelse med tidigare år. Sommarersättningarna/semesterpaketen har minskat i antal och kostnader. Utgångspunkten har varit att så många som möjligt skulle få sin planerade semester. De avdelningar som hanterat Covid-patienter har däremot fått ersättning för att de flyttat fram sin semester till senare tillfälle under året.

Detta år har även en analys av slutenvården genomförts. Denna uppföljning bilägges denna rapport för att ge en helhetsbild av driften av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhet sommaren 2020.

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av arbetsgivarpolitiska frågor vara ett återkommande ärende vid varje regionstyrelsesammanträde. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-09-30 beslutades att redovisningen även ska innefatta en mer detaljerad redovisning gällande regionstaben. Uppdelningen och redovisningen bör för tydlighetens skull motsvara redovisningen angående hälso- och sjukvårdens personal.

Rapporten avseende uppföljningen av det arbetsgivarpolitiska området redovisar dels regionövergripande personalstatistik, dels bemanningsstatistik för samtliga förvaltningsområden inom Region Jämtland Härjedalen.

Nationella riktade statsbidrag (specialdestinerade) är öronmärkta för ett visst ändamål. Inom området vård och omsorg har staten och SKR kommit överens om olika överenskommelser för riktade statsbidrag. Samarbetet mellan SKR och regeringen sker inom områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner och regioner.

I syfte att underlätta för kommuner och regioner i det svåra läge de befinner sig i har regeringen beslutat att ta bort krav på rapportering för 2020 inom fem överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det innebär att regioner och kommuner inte kommer att behöva rapportera in uppgifter om resultat av satsningarna. SKR:s rapporteringskrav kvarstår.

Beslutet gäller följande överenskommelser

• Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020
• Patientsäkerhet, nationella kvalitetsregister mm 2020
• Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödrahälso- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa
• God och nära vård 2020 – En omställning av hälso- och sjukvården med fokus på primärvården
• Insatser inom området psykisk hälsa

I bilagd sammanställning redovisas 2020 års nationella riktade statsbidragen och vilka beslut som är tagna under året och hur medlen har använts.

I regionstyrelsens uppföljningsplan ingår en uppföljning av regionens folkhälsoarbete. En uppföljning av arbete och resultat för perioden januari-augusti har gjorts.

Ett underlag beskriver Folkhälsoenhetens arbete genom:

• Kompetensteam för Migrationshälsa
• Folkhälsorapportering
• Arbete i nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård
• Folkhälsoenhetens kommunikationsinsatser
• Aktiviteter inom Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
• Mobilisering mot droger
• Aktiviteter inom föräldraskapsstöd
• Aktiviteter inom Hälsosamtal i skolan
• Aktiviteter inom Levnadsvaneområdet
• Utvecklingsuppdrag som beviljat i primärvården med vårdvalets anslag för folkhälsa
• Hur Folkhälsoenhetens arbete har påverkats av pandemin beskrivs också
• Planering för höstens arbete inom Folkhälsoområdet redovisas
• Slutligen redovisas statistik?gällande levnadsvanor?för verksamheter?1/1-30/6 2020?med jämförelse mot samma period 2019.

Ett underlag beskriver arbetet inom det Folkhälsopolitiska området genom:

• Beskrivning av arbete med revidering av Folkhälsopolicyn 2020-2024
• Samarbete mellan KulturZ och FolkhälsoZ angående kultur och hälsa
• Arbetet i det regioninterna politiska rådet för folkhälsa
• En kort omvärldskommentar nationellt/internationellt.

Det regioninterna Politiska Folkhälsorådet har godkänt rapporterna.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I en särskild uppsiktsplan anges vilka områden som särskilt följs upp under året. Enligt 2020 års uppföljningsplan ska styrelsen följa upp Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd på sitt möte den 8 december. Ett förslag på rapport har utarbetats som redogör för rådets verksamhet och ekonomi under perioden januari 2020 till oktober 2020.

Region Jämtland Härjedalens tillgänglighetsråd är en samrådsgrupp för frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderrörelsen bereds genom sina representanter i rådet möjlighet att framföra synpunkter på Region Jämtland Härjedalen verksamheters utformning samt möjlighet att föreslå förändringar och förbättringar i frågor som har aktualitet för gruppen. Rådet är ett referensorgan med rätt att väcka ärenden hos regionstyrelsen. Rådets uppgifter finns reglerat i ett av regionfullmäktige fastställt reglemente (RS/311/2015).

Rådets verksamhet 2020 har påverkats mycket av Coronapandemin då flertalet av de inplanerade mötena ställts in.

Regionstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på Region Jämtland Härjedalens utveckling och ekonomiska ställning. I en särskild uppsiktsplan anges vilka områden som särskilt följs upp under året. Enligt 2020 års uppföljningsplan ska styrelsen följa upp region Jämtland Härjedalens pensionärsråd på sitt möte den 8 december. Ett förslag på rapport har tagits fram som redogör för rådets verksamhet och ekonomi under perioden januari 2020 till oktober 2020.

Region Jämtland Härjedalens pensionärsråd är ett organ för samråd och ömsesidig information mellan företrädare för pensionärsorganisationerna och regionens politiska organ och verksamheter. Pensionärsrådet är ett referensorgan med rätt att väcka frågor direkt i regionstyrelsen. Regionen ska (enligt kapitel 5 § 8 HSL) i planering och utveckling av hälso- och sjukvården samverka med i detta fall länets pensionärsorganisationer. Pensionärsrådets uppgifter finns i ett reglemente som fastställts av Region Jämtland Härjedalens fullmäktige (RS/311/2015).

Rådets verksamhet 2020 har påverkats mycket av Coronapandemin då flertalet av de inplanerade mötena ställts in.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär i korthet att regionstyrelsen i fråga om bolag ska pröva om verksamheten som har bedrivits under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Länstrafiken i Jämtland AB (Länstrafiken) var ett av de utvalda bolagen både 2018 och 2019. Med anledning av den fördjupade uppsiktspliktsrapporten 2019 beslutade Regionstyrelsen att fortsatt följa Länstrafikens ekonomiska situation. Mot den bakgrunden är bolaget utvalt i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt även 2020, som fastställdes vid styrelsens sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6).

Uppsiktspliktsrapporten om Länstrafiken 2020 visar bolaget under 2019 i huvudsak bedrev verksamheten i enlighet med bolagsordningen, ägardirektivet, uppdragsavtal och beslut i bolagsstämma. Det finns mål för verksamheten och en struktur för hur målen följs upp och redovisas. Uppfyllnaden av verksamhetsmålen 2019 var låg, då endast 3 av 7 mål uppfylldes. Vidare uppfylldes inte målet i ägardirektivet om en god ekonomisk hållning.

Den 1 juli 2020 överfördes bolaget i förvaltning. Övertagandet av bolagets verksamhet har gått enligt plan. Alla anställda inom bolaget har erbjudits och tackat ja till att följa med vid övergången till Region Jämtland Härjedalen (totalt 14 medarbetare). Regionen har övertagit samtliga inventarier som tillhört bolaget, och även övertagit Länstrafiken i Jämtlands län AB:s aktieinnehav i bolaget Samtrafiken. Det pågår fortsatt arbete under hösten för att lösa vissa återstående frågor, ett arbete som bevakas av projektarbetsgruppen.

Under det första halvåret 2020 fick bolaget 6 Mkr i förstärkning för att klara den ekonomiska situationen fram till övergång från bolag till eget område inom Regional utveckling.

Det finns flera osäkerheter vad gäller de ekonomiska konsekvenserna av Coronapandemin för Område Kollektivtrafik (allmän kollektivtrafik, då särskild kollektivtrafik vidarefaktureras och är ett nollsummespel för området). Den ekonomiska prognosen för helåret är således svårbedömd. I dagsläget är prognosen för helåret 2020 ett underskott om ca -7 Mkr. I prognosen är eventuell statlig kompensation för intäktstapp under perioden juli-december 2020 dock inte medräknad.

Regionstyrelsens uppsiktsplikt regleras i kommunallagen (2017:725). Uppsiktsplikten innebär i korthet att regionstyrelsen i fråga om bolag ska pröva om verksamheten som har bedrivits under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Regionstyrelsen fastställer årligen en plan för vilka bolag, nämnder, föreningar eller stiftelser som styrelsen ska genomföra fördjupade granskningar av. Norrtåg AB var ett av de utvalda bolagen 2018. Med anledning av den viktiga verksamhet Norrtåg AB bedriver är bolaget utvalt även i regionstyrelsens plan för fördjupad uppsiktsplikt 2020, som fastställdes vid styrelsens sammanträde den 22 januari 2020 (§ 6).

Regionala utvecklingsnämnden följer årligen upp bolagets verksamhet utifrån sitt ansvarsområde.

Rapporten visar att Norrtåg AB under 2019 bedrev verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den interna kontrollen var tillräcklig. Det finns tydliga mål för verksamheten och en struktur för hur målen följs upp och återredovisas. Under 2019 var uppfyllnaden av verksamhetsmålen låg (tre av sex verksamhetsmål uppnåddes). Flera av verksamhetsmålen var dock förhållandevis högt satta. Att vissa mål inte uppnåddes låg även utanför bolagets kontroll, t.ex. banarbeten som på vissa sträckor har medfört att regulariteten påverkats då tåg ersatts av buss.

Resandeutvecklingen har de senaste åren varit positiv, även om banarbeten har inneburit perioder av minskat resande. Från mars 2020 har resandet minskat kraftigt som en följd av Coronapandemin. Flera åtgärder har vidtagits för att minska risken för smittspridning. I slutet av april 2020 reducerades trafiken med en utglesad sommartidtabell. Sedan början av hösten är trafiken dock tillbaka enligt plan.

Det finns ekonomiska mål. Det saknas dock målindikatorer för att pröva om verksamheten har bedrivits på ett resurseffektivt sätt. Eftersom verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte och bolaget redovisar ett nollresultat bör målen om en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning anses uppfyllda (resultatet för 2019 efter finansiella poster uppgick till -16 Tkr). Likviditeten har de senaste åren stärkts något och uppgick 2019 till 115,5 procent. Soliditeten uppgick 2019 till 1,71 procent. Samtidigt har bolagets förmåga att finansiera verksamheten utöver driftsbidrag från ägarna minskat något.

Prognosen för ekonomin 2020 är mycket svårbedömd till följd av effekterna av Coronapandemin.

Norrtågstrafiken har möjliggjort mer miljövänliga transporter, liksom bidragit till regionförstoring. Genom Norrtågs trafik har på så sätt stora samhällsvinster uppnåtts, ca 35 Mkr/år. Med det nya kalkylvärdet för koldioxidutsläpp ökar samhällsnyttan ytterligare till ca 210 Mkr/år.

Regionstyrelsen har beslutat om sina sammanträdestider för 2021 (2020-05-26 § 86 och 2020-09-30 § 146). Förslag finns nu om att lägga till en gemensam planeringsdag i februari 2021 för ledamöter och ersättare i regionstyrelsen och nämnder som start på planerings- och budgetarbetet för 2022.

I regler för Region Jämtland Härjedalen styrmodell finns bestämmelser om hur regionen ska ledas, planeras och följas upp. Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Den visar den politiska viljeinriktningen för de kommande tre åren och utgår från policyer, strategier, långsiktiga utvecklingsplaner och andra övergripande styrdokument. Planen fastställs av regionfullmäktige i oktober och revideras varje år.

Arbetet med mål och budget ska kännetecknas av hög delaktighet från regionstyrelse och nämnder samt av förvaltningsområdena. Processen för arbetet ska vara tydlig och utgå från omvärldsanalys, behov, ekonomi och måluppföljning.

Inför att planerings- och budgetarbetet ska påbörjas för 2022 föreslås att en gemensam planeringsdag för förtroendevalda ska läggas till. Syftet med planeringsdagen är att redovisa preliminärt resultat för 2020 och övergripande ekonomiska förutsättningar inför 2022, informera om samhällstrender, betydande beslut och förändringar, läget i länet samt andra förändringar som vid tillfället är kända och har inverkan på planerings- och budgetprocessen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 19 november 2020, § XX, om att godkänna en inriktning om att inrätta divisioner inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård. Förslaget överlämnades till regionstyrelsen för vidare utredning om förändring av förvaltningsorganisationen. Enligt regionstyrelsens reglemente är det regionstyrelsens uppgift att besluta om regionens förvaltningsorganisation. Hälso- och sjukvårdsdirektör kan utifrån regionstyrelsens delegationsbestämmelser besluta om förändring i organisation inom förvaltningsområde hälso- och sjukvård inom ramen för budget. Men eftersom det i föreslagen förändring ingår beslut om att inrätta en ny nivå i organisationen (divisioner) får förändringen betydelse för den övergripande strukturen i regionens förvaltningsorganisation. Nuvarande förvaltningsorganisation för Region Jämtland Härjedalen har med undantag av några justeringar gällt sedan 1 januari 2019 (RS 2018-04-25 § 140).

Senast en större förändring av organisationen för hälso- och sjukvården gjordes var 2016 (RS 1379/2015). Då upphörde centrumorganisationen och ersattes av nuvarande organisation med områden under hälso- och sjukvårdsdirektör.

Hälso- och sjukvårdsnämnden har nu konstaterat att befintlig organisation för verksamheten inte längre är förenlig med de behov som finns för en effektiv styrning. I revisionsgranskningar under 2020 framförs också kritik mot nämndens ledning och styrning. Bland annat att åtgärder för att komma tillrätta med ekonomin varit otillräckliga och att måluppfyllelsen inom centrala uppdrag som exempelvis tillgänglighet inte uppnås. I regiondirektörens arbete med att förändra och utveckla organisationen har behov av en mer effektiv ledning, ökad beslutskraft och förbättrad dialog inom hälso- och sjukvårdsledningen har identifierats. Hälso- och sjukvårdsnämnden begärde på sitt möte den 21 november 2019, § 119, en utredning om hälso- och sjukvårdens organisation utifrån ett lednings- och styrningsperspektiv.

På hälso- och sjukvårdsnämndens nämndens möte den 2 april 2020, § 27, redovisades en rapport om de första utredningarna. Därefter har djupare analyser resulterat i ett förslag på förändrad ledningsstruktur där tre divisioner inrättas; Division Medicin, Division Kirurgi och Division Nära vård med en divisionschef för varje division. Chefer inom respektive division ska ingå i en egen ledningsgrupp. Det bedöms öka förutsättningar för chefer att dels hinna med att hantera interna frågeställningar inom sina respektive verksamheter (områden), dels underlätta nära samarbete med andra chefer som har liknande verksamheter och utmaningar. Ytterligare fördelar anses vara att reducera risk för målkonflikter genom att verksamheterna är placerade tillsammans i samma ledningsgrupp.

Regionstyrelsen är regionens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela regionens utveckling och ekonomiska ställning. Regionstyrelsen har i befintlig organisation en egen förvaltning med regiondirektör som chef. Förvaltningen ska förutom regionstyrelsen även serva övriga nämnder i med undantag för patientnämnden och revisionen som har egna förvaltningar. Regionstyrelsens förvaltning består av två förvaltningsområden; Regional utveckling och Hälso- och sjukvård. I förvaltningen ingår också en regionstab och regiondirektörens eget förvaltningsområde där HR och Ekonomi ingår. Inom organisationen får finnas fyra chefsnivåer; regiondirektör, förvaltningsområdeschef, områdeschef och enhetschef. Vid regiondirektörens frånvaro är biträdande regiondirektör tillförordnad regiondirektör.

I utredningsprocessen om ny ledningsstruktur inom hälso- och sjukvården genomfördes under sommaren och hösten en förankringsprocess, med bland annat fackliga förhandlingar och risk-och konsekvensanalys. Steg två i processen handlar om att tillsätta divisionschefer från 1 januari 2021. Divisionscheferna ska tillsammans med utsedd projektgrupp (HR och Verksamhetsutvecklare) påbörjar arbetet med att föreslå respektive divisions organisatoriska struktur och ledningsgrupp. Kostnaden för nya divisionschefer finansieras inom befintlig ram för förvaltningsområde hälso- och sjukvård och är under 2021 direkt underställda hälso- och sjukvårdsdirektören. Hälso- och sjukvårdens organisationsstruktur ska senast vara helt klar inför arbetet med verksamhetsplanering och budget 2022. Den nya organisationen föreslås ska börja gälla fullt ut 1 januari 2022.

Utifrån den utredningar som påbörjas under 2021 vad gäller politisk organisation från 2022 samt pågående granskning av regionstaben finns anledning att under 2021 genomföra en större översyn av förvaltningsorganisationen. Men för att tillträdande divisionschefer inom hälso- och sjukvården ska kunna vidaredelegeras ansvar från nämnd eller från regiondirektör behöver funktionerna finnas i organisationen redan från 1 januari 2021. Därför har ett förslag på förändrad förvaltningsorganisation tagits fram som föreslås träda i kraft 1 januari 2021 men gälla fullt ut först 2022. Därmed finns det också tid att genomföra nödvändiga förändringar av budgetstruktur, organisationsträd, IT-system med mera i god tid inför processen med verksamhetsplanering och budget 2022.

Regionfullmäktige beslutade 20 oktober 2020, §90, att en visselblåsarfunktion ska inrättas i Region Jämtland Härjedalen fr o m 2021-01-01 i enlighet med utredningens förslag. Regionstyrelsen fick då även i uppdrag att upprätta regler för funktionen.

Förslag till utformning av regler har nu tagits fram. Reglerna kommer att behöva ses över i samband med att visselblåsardirektivet införs i svensk rätt. Betänkandet Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38) har precis varit ute på remiss, vilket innebär att det dröjer ett tag innan en ny lag är på plats.

På regionfullmäktiges sammanträde den 19-20 oktober 2020, § 104, fastställdes Regionplan och Budget 2021-2023. Planen omfattar fyra strategier med prioriterade insatsområden samt drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I investeringsbudgeten ingår den totala investeringsramen för de närmsta tre åren. För 2021 uppgår investeringsramen till 135 miljoner kronor. Förslag på investeringsbudget med fördelning på objektsnivå 2021, inklusive pott för akuta investeringar, har i enlighet med regler för investeringar passerat hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden för godkännande av deras respektive investeringar och ska nu fastställas av regionstyrelsen.

En investering är en utgift för en materiell eller immateriell tillgång med minst ett prisbasbelopp exklusive moms och har en livslängd på minst tre år, därefter belastar avskrivningar resultatet fördelat på antal år. Investeringar kan indelas i re- respektive nyinvestering. Region Jämtland Härjedalen har ett investeringsråd som hanterar och prioriterar samtliga fastighetsinvesteringar, investeringar i maskiner och inventarier och IT-investeringar.

På regionfullmäktiges möte i oktober fastställdes reviderade regler för investeringar. I reglerna framgår att regionfullmäktige varje år ska fastställa en investeringsram för de kommande tre åren i regionplan och budget. Regionstyrelsen fastställer årligen investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar, och ansvarar för hela regionens investeringar. En ny tillämpning i reglerna är att investeringar ska godkännas av nämnd innan fastställande av regionstyrelsen, det gäller även eventuell omdisponering av redan fastställda investeringsobjekt. Beviljad investering gäller för beslutat budgetår och utgår ur investeringsbudgeten om investeringen inte påbörjats före september månad under budgetåret. Vid eventuell ombudgetering till kommande budgetår ska förslaget godkännas av nämnd och fastställas av regionstyrelsen.

I fastställd investeringsram om 135 miljoner kronor i Regionplan och budget 2021-2023 ingår det normala investeringstaket (investeringar kopplade till investeringsrådet) om 120 miljoner kronor samt 15 miljoner kronor för Hjälpmedel enligt tidigare beslut. Investeringsramen för investeringar kopplade till investeringsrådet har utökats från 96 miljoner kronor till 120 miljoner kronor genom omfördelning från budget för ”möjlig investering 2021-2022”.

Förslaget till investeringsbudget för hälso- och sjukvårdsnämnden, regionstyrelsen och regionala utvecklingsnämnden har beretts av investeringsrådet. Rådets förslag har utarbetats utifrån de sammanställningar om investeringsbehov som lämnats av varje område per objekt. I sammanställningarna har varje område rangordnat sina förslag och motiverat varje förslag, gjort kostnadsberäkningar och beskrivit konsekvenserna för en utebliven investering, till exempel utifrån ett patientperspektiv. Förslagen har sedan diskuterats, prioriterats och rangordnats av respektive förvaltningsområdes ledningsgrupp. Investeringsrådet har sedan sett över det totala investeringsbehovet på en övergripande regiongemensam nivå för en sammanhängande hantering och prioritering inom föreslaget investeringstak.

Det har resulterat i förslag till fördelning som omfattar en investeringsbudget 2021 enligt bilaga. Investeringsramen kopplat till investeringsrådet (120 miljoner kronor) är totalt fördelad på reinvesteringar om 70,7 miljoner kronor, nyinvesteringar om 8,6 miljoner kronor, fastighetsinvesteringar om 35 miljoner kronor och en haveripott på 5,7 miljoner kronor.

Stiftelsen Jamtli ansöker om extraordinärt stöd om 4 miljoner kronor (lika mycket från Östersunds kommun) för att kunna åtgärda en rad angelägna behov.

Efter en lång expansiv fas har stiftelsens reserver tömts, samtidigt som investeringsbehoven är fortsatt stora. Nu vänder sig stiftelsen därför till Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun och ber om stöd för att göra några viktiga och långsiktigt nödvändiga satsningar.

Stiftelsen har årliga höga kostnader för att underhålla ett föråldrat, energikrävande, belysningssystem som använder ljuskällor som fasats ut inom EU. Investeringen skulle betyda mycket för Jamtlis arbete att nå hållbarhetsmålen. Kostnaden beräknas uppgå till 3 miljoner kronor.

Jamtlis kulturhistoriska hus kräver mycket omsorg för att inte eftersatt underhåll ska skada byggnaderna. Nödvändiga åtgärder uppskattas kosta 1,5 miljoner kronor

Föremålsarkiven har ett bristfälligt brandskydd, där sprinkleranläggning saknas. En eldsvåda i Havremagasinet skulle innebära att en väsentlig del av Jämtlands kulturhistoria skulle gå förlorad. Kostnad 1,5 miljoner kronor

Den gamla museibyggnaden har stort behov av att få fönster och fasad renoverade. Kostnaden uppskattas till 2 miljoner kronor.

Östersunds kommun planerar att lämna motsvarande stöd. Beslut tas på kommunfullmäktige 15 december.

Region Jämtland Härjedalens medarbetare ska känna att arbetet bedrivs i en hälsofrämjande arbetsmiljö som bidrar till ett hållbart arbetsliv, en friskare livsstil och goda verksamhetsresultat. Ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete ska därför vara i fokus för regionens personalpolitik. Som del av detta erbjuder regionen friskvårdsförmåner till alla medarbetare.

Friskvård är en resurs för att skapa marginaler i vardagen och öka möjligheterna att orka mer i yrkeslivet. Region Jämtland Härjedalens friskvårdsprogram (bilaga) syftar till att stärka hälsan, förebygga ohälsa och öka upplevelsen av välbefinnandet hos medarbetarna. Målet är att bidra till ökade möjligheter för samtliga medarbetare att utöva friskvård och fysisk aktivitet. Inom ramen för friskvårdsprogrammet erbjuds ett brett utbud av förmåner såsom:

• 1 500 kr i friskvårdsbidrag. Medarbetarna har möjlighet att byta friskvårdsbidraget mot 1 friskvårdstimme per vecka (högst 35h per år). Medarbetarna har möjlighet att årligen välja ett av alternativen.
• Friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen via friskvårdsombud, t ex pausrörelser, livsstilsföreläsning, avslappningsövning och stegtävling.
• Zefyren med gym, ledarledda gruppträningspass, individuella instruktioner/rådgivningar samt inspiration av friskvårdskonsulent.
• Främjande aktiviteter och erbjudanden via personalföreningen som kan nyttjas på fritid, med allt från längdskidåkningsteknik och skidresor till fjällvandringar med mera.

Mot bakgrund av målet att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö och en friskare livsstil bedömer regionen att en ökning av det nuvarande friskvårdsbidraget kan bidra positivt till medarbetarna förutsättningar att utöva friskvård under sin lediga tid. Friskvårdsbidraget som alternativ medför även en flexibilitet då både valet av friskvårdsaktivitet och tidpunkten för utövandet kan väljas utifrån medarbetarens personliga intressen, behov och förutsättningar.

Förslag
Som en del i satsningen personalbefrämjande åtgärder i Regionplan och budget 2021-2023 utökas det befintliga friskvårdsbidraget med 1 500 kr till 3 000 kr per medarbetare och år från 2021. Detta innebär att:

• samtliga medarbetare erbjuds 3 000 kr i friskvårdsbidrag per år.
• nuvarande regler avseende möjligheten att byta friskvårdsbidraget mot 1 friskvårdstimma per vecka (högst 35h per år) fortsätter att gälla. Antalet friskvårdstimmar utökas därmed inte i och med detta förslag.

Kostnadsberäkning
Kostnaderna för friskvårdsbidraget har årligen legat på ca. 1 mkr. En dubblering av friskvårdsbidraget skulle därigenom generera en kostnadsökning på ytterligare 1 mkr. Beräkningen baserar sig på att en större andel medarbetare under tidigare år valt friskvårdstimmen. Förändringen av friskvårdsbidragets värde kan ge en förskjutning som innebär att en större andel av medarbetarna väljer friskvårdsbidraget vilket gör kostnadsökningen ytterligare något större. Den bedömning som gjorts är att kostnadsökningen kan uppgå till ca. 1,5 mkr med en total kostnad på ca. 2,5 mkr per år. 

Finansiering
Finansiering sker genom det riktade statsbidraget Goda förutsättningar för vårdens medarbetare som är en del av satsningen God och nära vård.

Regionplan 2020-2022 anger att försörjningen av rätt kompetens är avgörande för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten samt för att utföra verksamhetens uppdrag på ett effektivt sätt. Utvecklingsinsatser inom kompetensförsörjningsområdet ska utgå från och möta verksamhetens främsta behov.

Det råder sedan flera år brist på högskoleutbildade medarbetare inom hälso- och sjukvårdssektorn nationellt. Denna bild återspeglas lokalt där det varit svårt att rekrytera till de flera av de stora yrkesgrupperna.

Region Jämtland Härjedalen vidtar ett flertal utvecklingsinsatser för att försörja verksamheten med rätt kompetens. Exempel på dessa är utveckling av produktions- och kapacitetsplaneringen samt utveckling av tydliga bemanningsmål, utveckling av karriärmodeller, utveckling av Kliniskt Träningscenter (KTC), introduktion av nyanställda medarbetare, samt studiemedel till anställda som väljer att utbilda sig till svårrekryterade befattningsområden.

Avseende studiemedlen består dessa av dels utbildningsanställningar som innebär att medarbetaren i sin anställning kan studera med lön från arbetsgivaren. Vid studier till befattningar inom de opererande verksamhetsområdena ges medarbetaren möjlighet att studera med bibehållen ordinarie grundlön. Vid studier till övriga prioriterade befattningsområden erhåller medarbetaren en studielön på 18 000 kronor per månad. Medarbetare har även möjlighet att erhålla studiebidrag om 9 000 kr per månad under 10 månader årligen vid studier under studieledighet (tjänstledighet) till de prioriterade bristyrken som inte ingår bland utbildningsanställningarna.

En årlig behovsinventering görs av vilka befattningar som under nästkommande år ska prioriteras avseende studiemedel. Bristsituationen, tillgängliga utbildningsplatser samt beslutad budget utgör grund för prioriteringen vilken kan variera över tid. Erfarenheterna har visat att rekryteringen till de befattningar som varit prioriterade underlättat bemanningssituationen. Detta har främst rört specialistsjuksköterskor, distriktssjuksköterskor och barnmorskor, men även andra befattningar har förekommit. Erfarenheterna visar dock att det ekonomiska utrymmet inte möter verksamhetens hela behov och att en breddning till fler av regionens svårrekryterade befattningsområden är nödvändig. Exempel på dessa befattningsområden kan vara BMA, allmänsjuksköterska, röntgensjuksköterska, tandhygienist, audionom, arbetsterapeut, fysioterapeut, ambulanssjukvårdare, m.fl.

Budgeten har sedan flera år årligen legat på 4,5 mkr och finansierats genom statliga stimulansmedel (personalmiljarden). Inför 2020 utökades budgeten till 6,2 mkr, även detta genom statliga stimulansmedel. Beslut om statliga stimulansmedel och inriktningen på hur dessa ska nyttjas beslutas årligen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Förslag
Som en del i satsningen personalbefrämjande åtgärder i Regionplan och budget 2021-2023 föreslås nu en utökning av budgeten för studiemedel med ytterligare 2 mkr årligen från 2021. Syftet är att utöka antalet studiebidrag och att därigenom bredda de befattningsområden studiemedlen riktar sig till. Effekterna av den utökade budgeten bedöms vara att ytterligare ca. 15 medarbetare årligen kan nyttja förmånen att vidareutveckla sig inom regionens verksamhet och att detta kommer bidra positivt till regionens kompetensförsörjning av svårrekryterade befattningar.

Finansiering
Finansiering sker genom det riktade statsbidraget Goda förutsättningar för vårdens medarbetare som är en del av satsningen God och nära vård.

Regionfullmäktige behandlade ärendet på sitt sammanträde den 26 november 2019, § 133, ärendet om upplösning av bostadsrättsföreningen.
Regionfullmäktige beslutade:
1. Region Jämtland Härjedalen tillstyrker upplösning av Brf Lugnviks centrum.
2. Regionstyrelsen får uppdrag att handlägga fortsatt arbetet med upplösning av Brf Lugnviks centrum.
3. Regionstyrelsen får, vid en försäljning, uppdrag att förhandla priset på bostadsrätten samt teckna ett hyresavtal med Östersunds kommun.
4. Beslutet gäller under förutsättning att övriga ägare fattar motsvarande beslut.

Region Jämtland Härjedalen är bostadsrättsägare i Bostadsrättsföreningen Lugnvik centrum där Lugnviks hälsocentral är etablerad. Föreningen består av många bostadsrätter där Östersunds kommun innehar de flesta delarna. Kommunen har nu ett behov av att bygga om och bygga ut Lugnviks skola och förskola, som ingår i föreningen. Det är dock svårt att genomföra i föreningens regi och även svårt att lösa frågan om kommunen skulle genomföra förändringen i föreningens fastighet. Därför aktualiserades frågan om upplösning av bostadsrättsföreningen.

Östersunds kommunstyrelse ska på sitt möte den 1 december 2020 behandla ärendet ”Investeringsanslag och förvärv av bostadsrätten Lugnviks hälsocentral” och det tas sedan vidare till kommunfullmäktige senare i december. Ärendet behandlades av kommunens Finans- och ledningsutskott den 24 november, § 57. Utskottet föreslog kommunstyrelsen att förvärva aktuell bostadsrätt från Region Jämtland Härjedalen.

Sedan ärendet om upplösningen av bostadsrättsföreningen aktualiserats har det genomförts muntliga förhandlingar mellan Östersunds kommun och Region Jämtland Härjedalen gällande rimlig förvärvskostnad och hyresnivå. Arbetet har delvis försenats på grund av Coronapandemin och tiden är nu knapp för att inte processen ska hindra kommunen att påbörja utvecklingen av skolan. Förhandlingarna har resulterat i en föreslagen förvärvskostnad på 8, 1 miljoner kronor och en hyra på 900 kronor per kvadratmeter. Föreslagna summor grundar sig på utredningarna ”Enklare hyresbedömning och uppskattat marknadsvärde -- Delar av fastigheten Östersund Östersem 1:229” samt ” Likvidationsförfarande, fördelningsprinciper och fastighetsöverlåtelser” som genomfördes av Svefa på uppdrag av bostadsrättsföreningen under hösten 2018 och våren 2019.

Uppskattade nivåer i utredningarna har analyserats gemensamt av fastighetsförvaltningarna inom Region Jämtland Härjedalen och Östersunds kommun och bedömts som rimliga. Parterna har enats om att bortse från eventuella realkostnadsförändringar sedan utredningarna av Svefa togs fram. Det för såväl förvärvskostnad som föreslagen hyresnivå. Målsättningen är att försäljningen av fastigheten ska genomföras så snart båda parter har processat sina beslut.

Efterfrågan på nitrilhandskar har på global nivå flerdubblats under den pågående pandemin och världen står inför en begynnande global brist på råvaror till handskarna. Information har gått ut från Socialstyrelsen, dnr. 12106/2020, angående nationella läget gällande nitrilhandskar. Det är svårt att öka produktionstakten mer än marginellt trots ökad efterfrågan. Bristen är för närvarande inte akut men eftersom det råder en obalans mellan utbud och efterfrågan innebär det att Socialstyrelsen på sikt ser att en brist på nitrilhandskar är att vänta.

Dock kommer inte leveranser att helt utebli. Tillgången på handskar av andra material med likvärdiga egenskaper och kvalitetskrav utifrån smittskyddssynpunkt uppges vara god.

Regionen befinner sig i en situation där leveranser av handskar inte når upp till beställningar, förseningar och uteblivna leveranser. Regionen har, för att sänka förbrukningen av nitrilhandskar, gjort informationsinsatser för att minska överanvändning av handskar.

För att ytterligare minska användningen av nitrilhandskar har en genomgång gjorts av vilka arbetsmoment där handskar av annat material än nitril kan rekommenderas med bibehållen arbetsmiljö, och hur prioritering av de nitrilhandskar som finns att tillgå ska ske.

Olika handskar har olika funktion, består av olika material och skyddar mot olika saker. De handskar av nitril som finns i regionens normala sortiment har ett högre skydd mot kemikalier och cytostatika. De alternativa handskarnas materialegenskaper har granskats av Previas skyddsingenjör, regionens miljöfunktion och vårdhygien samt vissa frågor har besvarats av Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus.

I bilaga finns en rekommendation kring i vilka arbetsmoment nitrilhandskar ska prioriteras och i vilka arbetsmoment andra handskar kan användas, av dokumentet framgår också hur granskningsprocessen av de alternativa handskarna har skett. Underlaget är klart. Regione kommer inte att skriva in benämningar och artikelnummer förrän rekommendationen aktiveras. Detta för att minska risken för missförstånd kring om rekommendationen gäller eller inte. När rekommendationen behöver aktiveras skrivs benämningar och artikelnummer in. Underlaget beslutas då av Regiondirektören, läggs in i centuri och speglas på utsidan, på vanligt sätt, så att även kommunerna kan ta del av det.

Eftersom regionens förrådsmaterial, vilket även gäller handskar, distribueras till andra arbetsgivare än regionen, behöver det påpekas att de andra arbetsgivarna själva ansvar för arbetsmiljön för deras arbetstagare och måste därför fatta egna nödvändiga beslut, eventuellt med detta underlag som stöd.

Eftersom användning av skyddshandskar berör verksamheter inom hälso- och sjukvård, regionstabens servicefunktioner, regional utveckling, länets kommuner och andra externa kunder bör beslut om prioritering fattas av Regionledningen samt Hälso- och sjukvårdsledningen, för Region Jämtland Härjedalens del, och som stöd för andra arbetsgivares beslut.

Regionstyrelsen beslutade den 25 augusti 2020 § 127 att till följd av pandemin från 1 september till 31 december 2020 bevilja vårdgivare verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen om ersättning för fysioterapi (LOF) ersättning för digitala vårdkontakter.

Med anledning av den fortsatta pandemin föreslås en förlängning av tidigare fattat beslut vilket innebär att man fortsätter enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR:s) rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdåtgärder. SKR rekommenderar en ersättning om 500 kr för läkare och 275 kr för fysioterapeut. Reducerat arvode rekommenderas utgå med 50% när sammanlagt arvode enligt förordningarna uppnåtts.

Regionstyrelsen beslutade 2019-08-27 §137 att tillämpa kriterierna i SKR:s rekommendation om gemensamma utomlänsersättningar för digitala vårdtjänster i primärvården mm. Norra sjukvårdsregionförbundet (NRF) reglerar utomlänsersättningar i den regionala prislistan och fastställde utomlänsersättningar för digitala besök enligt SKR:s rekommendation 2019-10-02 §72

Från 2021 belastar kostnaderna Beställarenheten.

Regionfullmäktige beslutade 2020-02-13, § 18, att justera prislistan för allmän- och specialisttandvård fr.o.m 2020-03-01 med stöd av tidigare beslut inklusive tidigare beslutade undantag enligt TLVs, Tandvård och Läkemedelsverket, referenspris som gäller fr.o.m. 2020- 01-15 De senaste 6 åren har referensprislistorna för allmän- och specialist-tandvård höjts i varierande grad av TLV. Från att vissa år bara ha höjts 0,3 % till en höjning med 3 procent. Höjningarna har också varierat mellan olika åtgärdsgrupper i prislistan. Den höjning som TLV fastslagit för 2020 skulle innebära en intäktsökning för vår region på 2,17 %. Detta har inneburit att de ökade intäkterna från vuxentandvården flera år inte har motsvarat ökningen av produktionskostnaderna. Under 2020 innebär detta att FTV tappar intäkter på ca 450 000 kr.

Med anledning av beslutet om att fortsättningsvis använda TLV:s prislista gav Hälso- och sjukvårdsnämnden, § 14, Regiondirektören i uppdrag att utreda vilka konsekvenser detta beslut får för FTV:s verksamhet.
Konsekvensutredningen presenterades för Hälso- och sjukvårdsnämnden i september, § 76. Konsekvensutredningen har nio olika konsekvenser och åtgärder beskrivna. Nämnden i september uppdrog till Regiondirektören att värdera konsekvensutredningens förslag på åtgärder ur övergripande ekonomisk aspekt och redovisa denna till hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober.

I september, § 76, beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämna konsekvensutredningen till Regionstyrelsen och i oktober, § 97, beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att värderingens högsta prioritet dvs korrigering av ersättning för barntandvård (kapiteringsersättning) överförs till Regionstyrelsen för ställningstagande. Detta utifrån att Regionstyrelsen är ansvarig för vårdvalsfrågorna.

Förfrågningsunderlag för 2021 är redan beslutat och avgiftsnivån sätts vi fullmäktige i november. Det är därför inte möjligt att hinna påverka 2021 års vårdval för allmäntandvård för barn och ungdomar. Regionstyrelsen får ta del av underlaget värdera frågeställningen in anslutning till arbetet med 2022 års förfrågningsunderlag för allmäntandvård för barn- och ungdomar.

Inför översynen av hälsoval Region Jämtland Härjedalen 2021 inrättade regionstyrelsen en politisk styrgrupp med representanter från majoriteten och oppositionen. När resultatet i form av en rapport redovisades upphörde styrgruppen. Erfarenheter från det arbetet visade på ett fortsatt behov av politisk styrgrupp för hälsovalet. Regionstyrelsen lämnade därför ett förslag om inrättande av en styrgrupp eller vårdvalsutskott där även frågor om andra vårdval och arbete med andra privata vårdgivare t ex fysioterapeuter verksamma enligt Lag (1993:1652) om fysioterapiersättning (LOF) och läkare enligt Lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) bör ingå. (RS/554/2019)

Regionstyrelsen såg positivt på förslaget om en politisk styrgrupp eller vårdvalsutskott men beslutade att frågan skulle hanteras inom översynen av den politiska organisationen. Ärendet överlämnades därför till fullmäktiges presidium som ansvarar för översynen av den politiska organisationen. Fullmäktiges presidium beslutade vid sitt sammanträde 2020-11-10 § 95 att i nuläget inte göra några förändringar i den politiska organisationen och därmed inte inrätta något vårdvalsutskott för vårdvalsfrågor. Fullmäktiges presidium överlåter till regionstyrelsen att fatta beslut om hur de vill att vårdvalsfrågorna ska hanteras inom innevarande mandatperiod. (RS/2343/2016).

Regionstyrelsen bör i nuläget inte tillsätta en styrgrupp med utökat ansvar för samtliga vårdvalsfrågor utan det bör ingå som en del i översynen av den politiska organisationen inför kommande mandatperiod.

En politisk styrgrupp föreslås inrättas för att se över de tre vårdvalen inför 2022. Styrgruppen ska bestå av fem ledamöter, tre från majoriteten och två från oppositionen. För att ge insyn för samtliga partier bör de politiska sekreterarna ha närvarorätt vid styrgruppens möten.

En uppdragsbeskrivning har arbetats fram som underlag till styrgruppens arbete.

Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 2020-10-14, § 98, i ärendet ”Hantering av antal, storlek och lokalisering av primärvård i Östersunds kommun” att föreslå regionstyrelsen att ge regiondirektören i uppdrag att göra en marknadsundersökning kring intresset från alternativa utförare att etablera sig inom Östersunds kommun.

De BlåGröna anser att marknadsundersökningen bör omfatta hela länet.

Regiondirektören har analyserat frågan och föreslår att en sådan marknadsundersökning sker genom att annonsera regionens intresse för alternativa utförare i Östersundsposten, Länstidningen och Dagens Medicin, samt i sociala medier eller andra alternativa plattformar.

Annonsen bör utformas så att den visar att regionen är intresserad av både företag, personalkooperativ, ekonomiska föreningar och kommunsamverkan i gemensam nämnd som driftsform för primärvård i länet. Av annonsen bör också framgå att regionen förbehåller sig rätten att ha en hälsocentral i respektive kommun i egen regi. Övriga hälsocentraler och filialer är regionen beredd att uppta diskussion om annan utförare. Av annonsen bör också framgå att det är villkoren i förfrågningsunderlag för Hälsoval som reglerar verksamhetens innehåll, uppdrag och ersättning.

Regionfullmäktige har tre år i rad i regionplanen uppmanat till ”Region Jämtland Härjedalen ska arbeta för att det blir flera aktörer inom hela sjukvårdssektorn genom att möjliggöra för flera alternativa driftsformer. Regionens invånares möjlighet att välja vårdgivare ökar därmed samtidigt som sjukvårdspersonal kan välja mellan flera arbetsgivare.”

Mot den bakgrunden anser regiondirektören att marknadsundersökningen kan beslutas av regionstyrelsen utan ytterligare förankring i regionfullmäktige.

Regiondirektören föreslår att annonseringen sker under två veckor i januari 2021.

På grund av allvarliga incidenter med narkotikaklassade läkemedel inom Regionen, behöver det säkerställas att regionens rutiner är kända och efterföljs.

Säker narkotikahantering i alla led syftar till att tidigt se oegentligheter, förebygga risker för felmedicinering, och fånga upp ett eventuellt beroende/missbruk.  Målet är nolltolerans för svinn och felhantering och ska gälla inom alla verksamheter. 

Initialt i november har informationsträffar skett för enhetschefer om deras ansvar, förståelse och kunskap om rutinerna samt kulturen vid hantering och brist. 
Under december kommer läkemedelsansvariga sjuksköterskor på alla berörda enheter få motsvarande information utifrån deras ansvar och roll. Chefer och sjuksköterskor kommer också att utbildas i narkotikahantering vis SabaCloud.

Under nästa år kommer den regelbundna narkotikakontrollen som varje enhet ska göra, att rapporteras till läkemedelsenheten varje månad. Det innebär bland annat att en övergripande bild kan sammanställas och att riktade insatser kan ske.

En förstudie gällande införandet av läkemedelsautomater, inklusive omvärldsspaning och en risk- och konsekvensanalys, har påbörjats. Denna rapport kommer att ligga som grund för upphandling samt beslut vilka enheter som är lämpliga att införa läkemedelsautomat på i syfte att minska svinn av narkotika.

Arbetet kommer att följas upp minst två gånger per år i styrgrupp läkemedel.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade 2020-05-14 § 45 ett ärende där nämnden föreslår regionstyrelsen att utreda förutsättningarna för regionens medarbetare att tillhandahålla en tjänstemobil för att driva på den digitala utvecklingen i regionen.

Regionstyrelsen behandlade ärendet vid sitt sammanträde 2020-05-26 § 89 och där beslutades att regiondirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att tillhandahålla en teknisk lösning till regionens medarbetare för att driva på den digitala utvecklingen i regionen.

En arbetsgrupp har under hösten utrett vilka förutsättningarna är och resultatet kan sammanfattas med följande:

• Införandet av en teknisk lösning medför att man kan nå merparten av medarbetarna via ”push-meddelanden” till sina mobila enheter vilket underlättar informationsspridningen och borde medföra att arbetsgrupper kan gå mer ”i takt” och samordna sina arbetsuppgifter i högre grad än utan ett mobilt stöd i det dagliga arbetet. Ett införande medför också en större möjlighet för medarbetare att ta del av information på Teams, Outlook när det passar dem, en ökad möjlighet att kunna delta på digitala möten och i utbildningar i Saba Cloud.
• Ett införande kan eventuellt även bidra till ett minskat personberoende (att en viss medarbetare finns på plats fysiskt för att kunna bistå i ett arbetsmoment) då ett mobilt arbetssätt, med tillgång till en mobil enhet, gör det enklare att nå medarbetare i det generella fallet. Detta gör i sig organisationen mer ”robust” och mindre känslig för brister i att kunna täcka upp för varandra.
• Ytterligare fördelar med ett införande är att man kan undvika problem som användande av privata enheter för jobbrelaterade uppgifter kan medföra. På sikt blir en hantering där privatägda enheter blandas med regionägda enheter för samma arbetsuppgifter/appar mindre lämplig.
• Eventuella risker med ett införande kan vara att chefer får en utökad belastning i form av problem med hantering och administration när alla medarbetare har en tjänstemobil eller läsplatta. Det finns också risk att det kan upplevas störande att ständigt bära med sig en mobil enhet, t.ex. vid patientmöten, samt att medarbetarna kan uppfatta det som en förväntan att man alltid ska kunna bli nådd, vilket kan leda till ökad stress.
• En utmaning för ett breddinförande är också att det idag inte finns någon tydlig rutin för hur man införskaffar, använder och avvecklar mobiltelefoner, anknytningar och mobilabonnemang. Vi har idag ingen tydlig organisation inom Region Jämtland Härjedalen som tar ett helhetsansvar för hantering och uppföljning av våra mobilabonnemang mm.

I separat rapport redovisas mer detaljerat vad arbetsgruppen kommit fram till.

Utöver arbetsgruppens utredning och rapport visar den pågående pandemin tydligt behovet av fler och bättre tekniska lösningar för att uppfylla medarbetarnas möjligheter till digitala mötesformer och hemarbete. Regionledningen ser över de akuta behoven och kan behöva ta beslut om riktade insatser inom vissa områden.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras bl.a. genom en kraftsamling kring en länsgemensam folkhälsopolicy 2020-2024.
Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete, vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den regionala utvecklingsstrategin. Policyn antogs av Regionfullmäktige den 17 juni 2020 (§ 66).

I Folkhälsopolicyns utvecklingsområden finns en rekommenderad gemensam riktning. Med den som stöd ska respektive kommun och regionen, gärna även i samverkan med övriga aktörer såsom Länsstyrelsen och det privata näringslivet, ta fram egna styrdokument utifrån de lokala förutsättningar som finns.

Det finns ett flertal regioninterna dokument som berör folkhälsofrågor, mål och aktiviteter. Det gör området komplext. Därför bör regionen prioritera vad som är viktigast. En central fråga att klara ut är även vem som ska göra vad. En handlingsplan bör tas fram med syftet att hela regionen ska arbetar mot samma mål. I nuläget är det inte tydligt. I sammanhanget bör beaktas att Länsstyrelsen har pengar som eventuellt kan användas för ändamålet, bl.a. inom ramen för ANDT-arbetet.

I enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell kan övergripande handlingsplaner skapas för sakområden inom organisationen som särskilt behöver fokuseras på och där gemensamt, planerat och systematiskt arbete krävs för att driva arbetet med sakområdet framåt. En särskild rutin och mall finns framtagen inför att de ska upprättas. Övergripande handlingsplaner fastställs av regiondirektör och följs upp i tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut.

Regionstyrelsen behandlade ärende vid sitt sammanträde 2020-09-29—30 § 142 och beslutade då att ge Politiskt råd för folkhälsa i uppdrag att ta fram en prioritering av folkhälsofrågorna kopplad till folkhälsopolicyn. Prioriteringen ska sedan fastställas av regionstyrelsen.

Politiskt råd för folkhälsa 2020-11-23 § 43, rekommenderar regionstyrelsen att fastställa följande prioriteringar:

• Riktade hälsosamtal ska genomföras,
• Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska minska,
• Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och ungdomar ska minska,
• Den psykiska hälsan hos ungdomar och unga vuxna ska öka,
• Det strategiska arbetet i länet gällande samverkan mellan kultur och folkhälsa ska utvecklas.

Regionstyrelsen beslutade den 3 maj 2017, § 99, om en Plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner. Planen skulle ha reviderats under 2020 men det sköts fram med anledning av coronapandemin. Utifrån att den digitala utvecklingen skyndats på kraftigt det senaste året samt att Region Jämtland Härjedalen anslutit sig till Remote lab finns anledning att ta omtag med revideringen.

Framtagandet av Plan för spridning och omlokalisering av administrativa funktioner genomfördes utifrån ett uppdrag från regionfullmäktige den 20 oktober 2015, § 109, i samband med ett bifallande av en motion. Regionstyrelsen fick i uppdrag att aktivt söka efter möjligheter att sprida och lokalisera Region Jämtland Härjedalens administrativa funktioner geografiskt inom hela regionen med beaktande av kostnadseffektivitet samt kontakta kommunerna och driva på samverkan rörande gemensam drift av administrativa funktioner. I fastställd plan finns fem strategier för att arbeta med uppdraget:
1. Underlätta för distansarbete
2. Aktiv rekrytering för distansarbete
3. Utflyttning av arbetsplatser del av veckan
4. Omlokalisering av verksamheter under förutsättning av kostnadseffektivitet
5. Hälso- och sjukvårdens arbete med mobila verksamheter och distansarbete.

Region Jämtland Härjedalen har arbetat med strategierna och aktiviteter har genomförts inom samtliga områden. Bland annat har rutiner för distansarbete tagits fram, insatser för att marknadsföra länet i rekryteringsammanhang har genomförts och gemensam nämnd för samverkan har startats upp.

I Regionstyrelsens verksamhetsplan för 2020 finns resultatmålet ”Omlokaliserade verksamheter”. I beskrivningen till målet anges att ”Det finns en tydlig regional urbanisering och Region Jämtland Härjedalen har ett ansvar att motverka den genom att omlokalisera verksamheter från Östersund. Det här målet handlar om att genomföra aktiviteter i syfte att stärka hela länet genom att flytta ut kvalificerade arbetsuppgifter inom andra områden än primärvård och folktandvård.”

Till resultatmålet finns en aktivitet för regionstaben att revidera ovan nämnda plan. Med anledning av Coronapandemin har inte aktiviteten hunnits utföras.

Sedan 2017 har den digitala utvecklingen påskyndats kraftigt i hela världen. Inte minst på grund av Coronapandemin. I Region Jämtland Härjedalen har distansarbete blivit en del av vardagen och nya tekniska lösningar inom vården har utvecklats i snabb takt. Det handlar exempelvis om digitala besök, utbildningar på distans, nya e-tjänster, nya tekniska lösningar för hemarbete och digitala konferenser. Med nya möjligheter för distansarbete ökar också möjligheten att hitta arbetskraft på annan ort, både inom och utanför regionen, då sätesorten kan vara inom regionen även om arbetet utförs på annan plats.

Region Jämtland Härjedalen har under hösten 2020 avtalat om ett partnerskap med Remote lab där regionen erhåller tillgång till strategiskt ledningsstöd inom området, omvärldsbevakning, utbildning samt tillgång till labbmiljö för bland annat erfarenhetsutbyte med andra aktörer. Remote Lab är ett kunskaps- och utvecklingsnav för framtidens distansoberoende arbetsliv som startats upp under 2020. Bakom Remote Lab står co-working och utvecklingshubben Gomorron Östersund. Syftet är att stimulera samarbeten och öka kunskapen om distansarbete.  Genom samarbete med Remote Lab vill Region Jämtland Härjedalen öka sina förutsättningar att omvärldsbevaka och fatta informerade och underbyggda beslut när det kommer till övergången mot en mer distansoberoende organisation.

I Regionstyrelsens och Regionala utvecklingsnämndens verksamhetsplaner för 2021 finns ett mål om att ”Erbjuda möjligheter till distansarbete i hemmet eller i regionens lokaler i syfte att i större utsträckning ge invånare i och utanför länet möjlighet till anställning i Region Jämtland Härjedalen”. Aktiviteter kopplat till målet ska bland annat omfatta ett arbete att med stöd av Remote lab ta del av omvärldsbevakning, strategiskt ledningsstöd och utbildning i syfte att erbjuda arbetsplatser och teknik som är anpassade för arbete på distans.

Sammantaget finns anledning att se över befintlig plan och anpassa efter den digitala utvecklingen och då inkludera den nya satsningen med Remote lab.

Om Glokala Sverige
Glokala Sverige är ett samarbete mellan Svenska FN-förbundet, SKR och ICLD med syfte att stärka kunskap och engagemang för Agenda 2030 och Globala målen bland politiker och tjänstepersoner i kommuner och regioner. Verksamheten inleddes 2018 och finansieras av Sida. 2020 deltar 130 kommuner och 16 regioner i Glokala Sverige och inför kommande år kommer fler deltagare antas.

Inför 2021
Kommuner och regioner som deltagit i Glokala Sverige 2020 erbjuds fortsatt deltagande från 2021. Det fortsatta deltagandet i Glokala Sverige gäller från 2021 och så länge Glokala Sveriges verksamhet fortsätter, såvida vi inte aktivt väljer att avsluta vårt deltagande. Inför nästa år utökas nätverket genom att även erbjuda de kommuner och regioner som ansökte till Glokala Sverige 2020, men som inte kunde antas på grund av platsbrist, att i stället ansluta 2021. Det innebär för Jämtlands län att ytterligare kommuner kommer att ansluta sig till nätverket.

Det kostar inget för själva deltagandet i Glokala Sverige. Utan alla Sveriges kommuner och regioner ska ha möjlighet att ansluta till nätverket. Ambition är att merparten av det innehåll Glokala Sverige erbjuder sina deltagare ska vara avgiftsfritt. Glokala Sverige har framöver en något stramare budget samtidigt som de vill utöka verksamheten. Det innebär att de kan komma att behöva ta ut vissa avgifter för en del av innehållet. Det kan exempelvis handla om konferenskostnader eller fördjupningsaktiviteter. Eventuella avgiftsbelagda aktiviteter kommer alltid att vara frivilliga, så vi förbinder oss inte att betala några avgifter för Glokala Sverige. Vi står själva för arbetstid, resor och eventuell logi i samband med deltagande i Glokala Sveriges aktiviteter.

Patientnämnden har lämnat en skrivelse till regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden där de föreslår att regionen aktivt verkar för att rökning inte sker på icke anvisade platser samt att regionen återupptar kampanjen om en rökfri region.

Vid sitt sammanträde 2020-11-19 § 114 gav hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag till regiondirektören att utreda de åtgärder som kan behövas med anledning av patientnämndens skrivelse och återrapportera detta till kommande nämnd.

Från och med den 1 juli 2019 gäller en ny tobakslag, lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om fler rökfria miljöer. Rökförbudet gäller nu även vid entréer till lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till, exempelvis entréer till statliga och kommunala myndigheter, mataffärer, restauranger, järnvägsstationer och lokaler för hälso- och sjukvård. Även utomhusområden i anslutning till kollektiva färdmedel, exempelvis busshållplatser och taxizoner omfattas. Ansvaret för rökförbudet ligger på den som har praktiska möjligheter att se till att förbudet följs, dvs den som äger eller hyr lokalen eller området. Den som ansvarar för rökförbudet måste tydligt informera om rökförbudet genom skyltning. Vid behov måste den ansvarige också informera och säga till om rökförbudet. Om rökning tidigare varit tillåten inom ett område där det nu råder rökförbud, måste den ansvarige också ta bort askkoppar, rökrutor och annat som har med rökning att göra. Om någon röker trots tillsägelse om att rökning är förbjuden, får denna person avvisas.

Fastighetsavdelningen ansvarar för skyltning av regionens lokaler. Skyltning för att påtala förbud mot rökning på offentliga platser finns vid alla entréer på Östersunds sjukhus och vid alla hälsocentraler. Alla askkoppar har tagits bort från hus och fasad för att få rökare att förflytta sig.

Förslag på åtgärder för att förbättra efterlevnaden av rökförbudet
- Riktad information på Insidan för att få personal att hjälpa till att påpeka om rökare står på fel ställen
- Påminnelse till ordningsvakt att vänligt avvisa rökare som står på fel plats
- Översyn och kontroll av om det finns askkoppar på andra platser än på hus och fasader som skall tas bort
- Översyn och eventuell komplettering av skyltning

I oktober 2014 § 191 tog landstingsfullmäktige beslut att ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame – Rökfritt Sverige 2025. Målet är att komma ner till 5 % rökare i Sverige/länet. Region Jämtland Härjedalen ligger på 6 % totalt i befolkningen, vilket senast mättes via enkäten HLV, Hälsa på lika villkor 2018. Regionens arbete för att minska tobaksanvändningen pågår och bland annat planeras följande aktiviteter 2021:

• Samordning, planering, utbildning av personal och start av ”Tobaksavvänjning på nätet”. Metoden ska implementeras och målet är att hälsocentralerna ska komma igång med detta under hösten.
• Nätverksträff ”Tobaksfri Duo” i länet/ skolor startar upp igen.
• En mindre genomgång/kartläggning för att se hur läget är bland de olika kommunerna kring metoden ”Tobaksfri Duo”.
• Möten med ANDT -samordnare för att stötta kommunerna att sprida arbetet vidare.
• Nätverksträff för redan diplomerade tobaksavvänjare inom Region Jämtland Härjedalen.
• Utbildning av nya diplomerade tobaksavvänjare inom Region Jämtland Härjedalen.

Enligt Region Jämtland Härjedalens personalpolitiska policy ska hela verksamheten vara fri från användning av tobak och påverkan av alkohol och droger. Tobaksfri organisation som grundläggande värdering är en del i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom organisationen, dels utifrån personalens roll som förebild för patienter, medarbetare och befolkning dels utifrån ett hälsofrämjande arbetsmiljöperspektiv.

Eftersom regionstyrelsen är ansvarig för regionens fastighetsfrågor och har det övergripande ansvaret för folkhälsofrågorna lämnas svaret till Patientnämnden av regionstyrelsen.

Regionens revisorer har genomfört en granskning av intern kontroll inom Region Jämtland Härjedalen. Granskningen har fokuserat på dels det övergripande arbetet med internkontrollplaner, dels ett antal processer utifrån ett internkontrollperspektiv. För regionstyrelsen har granskade processer varit attesthantering och lönehantering.

Revisorerna pekar i sin rapport på ett antal förbättringsområden gällande den interna kontrollen. Regionstyrelsen konstaterar att det fortfarande föreligger utvecklingsområden vad gäller arbetet med intern kontroll. Positivt är att det under året har påbörjats en implementering av ett IT-baserat verktyg som ska förenkla och likrikta internkontrollarbetet inom Region Jämtland Härjedalen. Den globala pandemin har flyttat Regionens huvudsakliga fokus under året vilket förlängt införandetiden men planen är att gradvis kunna införa internkontrollmodulen under 2021 vilket i slutändan kommer ge effekt på hela organisationen.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Läkemedelsverket bedömer att, när förordningen (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel ska tillämpas, så behöver Läkemedelsverket genomföra kraftiga avgiftshöjningar för att ha full kostnadstäckning för sin egen verksamhet. Vid ökade avgifter riskerar antal kliniska prövningar i Sverige minska, vilket strider mot den svenska life science-strategin som innebär en strävan att öka antal kliniska studier.

Region Jämtland Härjedalen anser att det inte är rimligt att enbart finansiera Läkemedelsverkets verksamhet genom avgiftshöjningar.

Remissen har diskuterats inom kontaktpersoner läkemedel SKR. Förslag på svar har upprättats av Läkemedelsenheten i samarbete med Forsknings- och utbildningsenheten.
Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 9 januari 2021.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad remiss.

Läkemedelsverket ser ett behov av att se över de avgifter som partihandlare, sjukhus, öppenvårdsapotek och öppenvårdsapotek med maskinell dosverksamhet betalar till myndigheten för kontroll och tillsyn inom dessa områden.

Regionen anser att Läkemedelsverkets verksamhet inom dessa områden inte enbart ska finansieras av avgifter. Regionen stödjer förslaget att avgifter ska tas ut per sjukhus istället för, som för närvarande, per region.

Remissen har diskuterats inom kontaktpersoner läkemedel SKR. Förslag på svar har upprättats inom Läkemedelsenheten. Svaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 7 januari 2021.

Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2020-11-17
Protokoll Patientnämnden 2020-11-12
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-11-09
Protokoll Regionens revisorer 2020-11-19

Protokollen finns tillgängliga i Meetings Plus
https://meetingsplus.regionjh.se/committees 

Redovisning från andra politiska organ, konferenser mm