Möte 2020-09-30

Med anledning av regionens besöksrestriktioner och för att minska risken för smittspridning hålls sammanträdet inom stängda dörrar och ett flertal ledamöter deltar på distans.

Enligt reglemente för regionstyrelsen har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet gjorts tillgänglig för ledamöter och ersättare.

• Lägesrapport Corona
• Aktuella frågor inom regional utveckling

• Redovisning upphandlade konsulter

• Uppföljande granskning av dödsfallsorsak och behandlingsbegränsningar

• Inför höstens influensavaccinering

• Presentation ny fastighetschef

Enligt beslut i regionstyrelsen 2020-04-29 ska uppföljning av personalfrågor vara ett återkommande ärende vid varje möte med regionstyrelsen. Vid regionstyrelsens sammanträde 2020-08-25 § 123 beslutades att det av redovisningarna om arbetsgivarpolitiska frågor ska framgå:
- Vilka bemanningsmål som finns i respektive område
- Hur väl vi lyckas bemanna tjänsterna
- Har vi icke bemannade tjänster?
- I vilken omfattning tvingas vi nyttja bemanningsföretag
- Andel nyutbildade i förhållande till seniora undersköterskor och sjuksköterskor

Rapporten redovisar dels regionövergripande personalstatistik, dels personalstatistik per område inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen enligt beslut 2020-08-25.

Punkt 1 om bemanningsmål kommer under styrelsemötet att kompletteras med en genomgång av mer detaljerad statistik än vad som framgår av rapporten. Statistik enligt punkt 5 om andel nyutbildade undersköterskor och sjuksköterskor i relation till seniora har inte varit möjligt att bereda till detta styrelsemöte.

Ärendet föreslås utgå.

Utifrån regionstyrelsens övergripande ansvar för Region Jämtland Härjedalens folkhälsoarbete har styrelsen i beslut den 6 november 2019 (RS/685/2019) p. 1. antagit definitioner för sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande, och samhällsmedicin, som tillsammans utgör Region Jämtland Härjedalens syn på begreppet folkhälsa. Vidare beslutades i p. 2 att ett regioninternt folkhälsoråd bildas, bestående av både politiker och tjänstemän.

Det nybildade folkhälsorådet gavs i p. 6 i uppdrag att börja med att formulera ett uppdrag för folkhälsorådet och återredovisa till regionstyrelsen, utforma övergripande målsättningar för det regioninterna folkhälsoarbetet och därefter se över inriktning och ambitionsnivå på det operativa arbetet enligt kartläggningen, och utforma en handlingsplan för levnadsvanearbetet.

Det nybildade rådet antog vid sitt konstituerande sammanträde den 5 mars 2020 namnet ”Politiskt råd för folkhälsa”. Ett förslag till uppdrag upprättades under våren, vilket antogs vid rådets sammanträde den 8 juni 2020. Härmed återredovisas uppdraget i enlighet med regionstyrelsens beslut.

I Jämtlands län råder politisk enighet om att skapa samhälleliga förutsättningar för att nå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta manifesteras bl.a. genom en kraftsamling kring en länsgemensam folkhälsopolicy 2020-2024.

Folkhälsopolicyns intentioner utgör grunden till länets samlade folkhälsoarbete, vilket ska bidra till en mer jämlik hälsa och skapa en framtidstro. Folkhälsopolicyn utgör ett underdokument till den regionala utvecklingsstrategin. Policyn antogs av Regionfullmäktige den 17 juni 2020 (§ 66).

I Folkhälsopolicyns utvecklingsområden finns en rekommenderad gemensam riktning. Med den som stöd ska respektive kommun och regionen, gärna även i samverkan med övriga aktörer såsom Länsstyrelsen och det privata näringslivet, ta fram egna styrdokument utifrån de lokala förutsättningar som finns.

Det finns ett flertal regioninterna dokument som berör folkhälsofrågor, mål och aktiviteter. Det gör området komplext. Därför bör regionen prioritera vad som är viktigast. En central fråga att klara ut är även vem som ska göra vad. En handlingsplan bör tas fram med syftet att hela regionen ska arbetar mot samma mål. I nuläget är det inte tydligt. I sammanhanget bör beaktas att Länsstyrelsen har pengar som eventuellt kan användas för ändamålet, bl.a. inom ramen för ANDT-arbetet.

I enlighet med Region Jämtland Härjedalens styrmodell kan övergripande handlingsplaner skapas för sakområden inom organisationen som särskilt behöver fokuseras på och där gemensamt, planerat och systematiskt arbete krävs för att driva arbetet med sakområdet framåt. En särskild rutin och mall finns framtagen inför att de ska upprättas. Övergripande handlingsplaner fastställs av regiondirektör och följs upp i tertialrapport, delårsrapport och årsbokslut.

Regionfullmäktige fastställde den 11-12 februari 2020, § 15, en reviderad regionplan med budget 2020-2022. Utifrån den har regionstyrelsen och nämnderna fastställt egna verksamhetsplaner med budget för närmsta verksamhetsår och plan för de närmaste två åren. Regionstyrelsen fastställde sin verksamhetsplan den 10 december 2019, § 219. Regionstyrelsen följer upp sin plan under året och vid behov görs anpassningar. Planen har reviderats två gånger. Senast vid regionstyrelsens möte den 26 maj 2020, 82. Då beslutade regionstyrelsen om några mindre justeringar av mål och mätetal samt följande:

Inga förändringar av mål genomförs i verksamhetsplanen men regiondirektör ges i uppdrag att för mål som verkar bli svåra att uppnå föreslå förändringar/ omformulering av alternativt att aktiviteter skjuts fram. Vidare uppdras regiondirektören att se över om mål finns som kan leda till en sämre förmåga för regionen att leda och styra verksamheten i kristid. En återrapport till styrelsen ska ske i samband med delårsrapport per augusti.

Under sommaren har en fördjupad översyn av regionstyrelsens, mål och aktiviteter genomförts av regiondirektör och regionstabschef. Som utgångspunkt i arbetet har varit att analysera de aktiviteter som avdelningarna inom regionstaben samt HR och Ekonomiavdelningen har satt utifrån de övergripande politiska målen. Utifrån tertialrapporten per april gjordes en sammanställning av de aktiviteter som vid var försenade, pågående med risk för avvikelse eller inte påbörjade. Samtliga aktiviteter har därefter analyserats och för varje aktivitet har det gjorts en bedömning av vilka aktiviteter som är prioriterade att genomföra utifrån uppsatta mål, behov och tillgängliga resurser. Sammantaget kan konstateras att det finns anledning av göra vissa förändringar av resultatmål samt att en ambitionssänkning vad gäller aktiviteter behövs. I många fall handlar det om att skjuta fram aktiviteter till 2021. I det arbetet har hänsyn också tagits till Coronapandemin som pågått i över 6 månader. Den har tvingat verksamheten till omställningar och anpassningar och påverkat möjligheten att bedriva planerade utvecklingsarbeten och som fortsatt innebär en stor osäkerhet inför hösten. I det inkluderas också ett väldigt osäkert ekonomiskt läge.

I augusti påbörjades också arbetet med verksamhetsplanering 2021. Regionplan med budget 2021-2023 fastställs av regionfullmäktige i oktober. Arbetet kommer att utgå från innevarande års verksamhetsplaner och uppföljningar, de inspel som lämnades under våren och pågående arbete med åtgärder för att nå en budget i balans. En större post-pandemi arbete genomförs också.

Utifrån rådande förutsättningar med framförallt pågående pandemi föreslås justeringar enligt följande:
- Resultatmålet Ökade intäkter under Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat stryks med anledning av att den osäkerhet som finns i ekonomin, bland annat till följd av läget som uppstått med uppskjutna vårdtillfällen.

- Resultatmålet om Bättre verktyg för analys och uppföljning stryks eftersom det framförallt handlar om aktiviteter.

- Resultatmål om att Stärka bilden av Region Jämtland Härjedalen som attraktiv plats och arbetsgivare omformuleras till Stärka bilden av Region Jämtland Härjedalen som välkomnande, handlingskraftig och pålitlig. Att hålla fast vid sin värdegrund även i kristider är viktigt. Coronapandemins framfart har inneburit extra mycket fokus på kommunikation internt såväl som externt med många olika intressenter och målgrupper. Målet innefattar aktiviteter som bidrar till att stärka dessa värdeord.

Vad gäller uppdraget om att se över om organisationen har mål som påverkar förmågan att leda och styra under kristid är bedömningen att det inte finns sådana mål eller aktiviteter. I kris och vid behov av krisledning tvingas ledningsorganisationen alltid till att prioritera och fördela om de resurser som finns, samt förstärka och utöka om det går. Under coronapandemin har det heller inte funnits styrdokument i organisationen som hindrat arbetet. Däremot har inte alla planverk för krishantering kunnat följas utan arbetet har fått anpassas efter rådande situation. På samtliga nivåer görs bedömningen att det är viktigt att lära av denna händelse och förbättra planering utifrån nya kunskaper och erfarenheter. Ett arbete med förbättringsområden utifrån pandemin pågår.

Utifrån fastställd säkerhetskyddsanalys gavs beredskapschef och chef för fastighetsenheten i uppdrag att genomföra en kartläggning och översyn om nuvarande vaktorganisation avseende tjänstgöringstider, bemanning och arbetsuppgifter samt att identifiera vilka behov verksamheten har av ordningsvakter. Uppdraget omfattade också att föreslå en vaktorganisation (bemanning, tjänstgöringstider och arbetsuppgifter) som motsvarar verksamhetens behov och säkerhetsskyddskrav samt att redovisa vilka kostnader förslaget innebär. En översyn har genomförts och sammanställts i en rapport. Region Jämtland Härjedalen har under många år haft egen organisation med ordningsvakter. De har sin anställning inom DTS/Service där enhetschef för fastighetsenheten är närmaste chef. De funktionsleds av regionens säkerhetssamordnare vad avser säkerhetstjänst och i vissa fall under polismyndigheten. Bemanningen har inte förändrats under de senaste 10–15 åren, nuvarande schema förändrades senast i samband med EU arbetsrättsliga lagkrav år 2007.

Vakternas uppgift i stort är att svara för ordningshållande och säkerhet samt ge bistånd till verksamheterna i vid mening, såväl dag- som nattetid. De utför rutinmässigt ronderingar av regionens lokaler och parkeringsövervakning av besöks- och personalparkeringar. Vid behov vidtas åtgärder vid inbrotts-, överfalls- och brandlarm.

Det finns ett behov av ordningsvakter i de flesta vårdverksamheterna, störst behov bedöms finnas inom psykiatrin samt på akutmottagningen. Dygnet-runt-verksamheterna ser möjligen ett utökat behov av vakt under helg och natt när bemanningstätheten är lägre. Hot- och våldssituationer uppfattas ha ökat över tid vilket ger en otrygghetskänsla hos vårdpersonal. Vaktgruppen själva tycker att den viktigaste arbetsinsatsen är att finnas synlig och tillgänglig på sjukhuset, både i förebyggande syfte och vid olika hotsituationer för personal och patienter. Sammantagen bedömning är att det finns behov av ökad tillgänglighet av ordningsvakt. För att uppnå en ökad fysisk säkerhet och allmän ordning förslås därför en utökning av vaktstyrkan. Regionen bör också upphandla väktarbolag för tillfälliga förstärkningar i te x primärvård samt eventuellt för parkeringsvakter.

Vaktorganisationen har de senaste åren genererat en kostnad på ca 3 mkr per år varav personalkostnaden är 2,8 mkr. Utöver kostnad för organisationens egna vakter finns kostnader för externa vakter eller väktare när det funnits särskilda behov. Det förekommer av och till att verksamheter köper tjänster från väktarbolag. Regionen har inget upphandlat avtal med något väktarbolag.

En mindre omvärldsbevakning har genomförts under översynen, kontakt är tagen med regionerna i Västernorrland, Norrbotten, Västerbotten och Värmland. Värmland har liksom Jämtland egna anställda vakter, vilket är en del i en strategisk tanke med att bygga upp en ”trygghetscentral” och komplettera med kameraövervakning. De övriga tre har upphandlade ordningsvakter. Västernorrland sticker ut i jämförelse åt andra hållet, då de endast har vakt nattetid på Sundsvalls sjukhus. Jämförelse med Västernorrland är svår, då flera verksamheter själva anlitar väktare osv utöver det som sköts centralt. De andra regionerna har högre bemanning än Region Jämtland Härjedalen och därmed högre kostnader. Olika kulturer formar hur regionerna valt att bemanna och organisera sina vakter. De flesta försöker kombinera med några fler arbetsuppgifter t ex patienttransporter, service eller fastighetsdrift. Noterbart är att samtliga regioner som kontaktats i någon omfattning använder väktare som komplement till ordningsvakterna. Den bemanning som Region Västerbotten har för Norrlands universitetssjukhus (NUS) är jämförbar med den som nu föreslås för Östersunds sjukhus. De har en helt outsourcad verksamhet, med en kostnad som ligger något högre än den som beräknats i förslaget för Region Jämtland Härjedalen.

Under Coronapandemin tog Regiondirektören beslut om att tillfälligt upphandla ett väktarbolag samt att utöka vaktbemanningen under den tid där det tidigare funnits beredskap. Den tillfälliga utökningen avslutas per sista oktober och avtalet om väktartjänster går ut vid årsskiftet. Efter genomförd översyn föreslås att det alltid ska finnas en vakt i tjänst d.v.s. beredskapen tas bort och att vaktbemanningen utökas med förstärkning av ytterligare en vakt nattetid. En utökning av vaktstyrkan och ökad tillgänglighet innebär en högre kostnad med ca 1,5 mkr varav den största delen är ökade lönekostnader. En mindre del är kostnader för kläder, utrustning, telefoner mm.

Per Sundells fond, med organisationsnummer 893201-2399, bildades 15/10 1979. Ändamålet har varit att ”gåvan ska i första hand användas som bidrag till folkpensionärer för inköp av glasögon”.

Stiftelsen saknar skulder. De totala tillgångarna består endast av bankmedel som per 31/12 2019 uppgår till 1 659,24 kr. Under 2020 har stiftelsen betalat bankavgifter om 500 kr och tillsynsavgifter om 200 kr och därefter uppgår bankmedlen till 959,24 kr (se bifogad bilaga).

Under de senaste fem åren har stiftelsen kunnat främja sitt ändamål endast ett år (år 2017). Anledningen är att den löpande avkastningen inte längre räcker till för att främja ändamålet. Dessutom är det totala kapitalet (summan av det bundna och fria kapitalet) så lågt att det, från och med år 2021, inte kommer att räcka till för att täcka löpande kostnader i form av bankavgifter, tillsynsavgifter, administrationsavgift till förvaltaren mm.

Enligt 6 kap 5 § stiftelselagen får styrelsen eller förvaltaren besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta, om
1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan,
2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren,
3. värdet av tillgångarna de senaste tre räkenskapsåren inte har överstigit ett värde som motsvarar tio prisbasbelopp, samt
4. stiftelsen saknar skulder.

Eftersom förutsättningarna enligt 6:5 är uppfyllda får styrelsen fatta beslut om att förbruka resterande tillgångar och underrätta tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen).

På grund av ovan nämnt och då förutsättningarna enligt 6:5 är uppfyllda föreslås att stiftelsen upplöses senast per den 31/12 2020.

Återstående medel, 959,24 kr, reserveras för att täcka 2020 års kostnader för administrationsavgift till förvaltaren, region Jämtland Härjedalen, 232100-0214.

Regionstyrelsen fastställde 2020-05-25—26 § 86 sammanträdestider för 2021. Efter att Sveriges kommuner och regioner, SKR, och Norra sjukvårdsregionförbundet, NRF, fastställt sina planer för 2021 behöver regionstyrelsen ändra några tider.

Sammanträdet i januari kortas ned till 1 dag för att inte krocka med SKRs partigruppsdag 27 januari. Sammanträdet 23-24 mars krockar även det med SKRs partigruppsdag 24 mars men där görs ingen ändring. Budgetdagen 9 juni krockar med NRF så den bör flyttas till 10 juni och regionstyrelsens sammanträde 8 december krockar även den med NRF och flyttas till 9 december.

Regionstyrelsen besvarade 2020-03-24 § 42 revisorernas granskning av det utvecklingsarbete som bedrivs för att införa den elektroniska utdelningsvyn i COSMIC läkemedelsmodul. Revisorerna har nu begärt ett förtydligande svar.

Ett förslag till svar har upprättats inom Samordningskansliet. Svaret ska lämnas senast 2 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Regionstyrelsen besvarade 2020-03-24 § 43 en granskning från revisorerna av regionens rutiner och kontroll vid betalning av leverantörsfakturor. Revisorerna har därefter begärt ett förtydligande svar om när attestförteckningarna för alla verksamheter inom regionen kommer att vara uppdaterade och färdigställda.

Samtliga attestförteckningar är nu uppdaterade och finns tillgängliga på Insidan under Stöd Service Samverkan/ Ekonomi /Allmänt / Attestförteckningar, beställarreferenser.

Attestförteckningarna innehåller vilka som har attesträtt i ekonomisystemet per kostnadsställe och är grupperade per område. Namnen på attestförteckningarna innehåller områdesnumren från Ekonomisystemet för att det ska vara lättare att pricka av att alla områdens förteckningar finns på plats. Förteckningarna uppdateras och beslutas igen av områdeschef när förändringar i attesträtterna sker och föregående förteckning arkiveras i Centuri. Två gånger per år ska besluten sammanställas och anmälas till regionstyrelsen och respektive nämnd.

Förslag till svar enligt ovan har upprättats inom Ekonomiavdelningen. Revisorerna vill ha svar senast 2 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Revisionskontoret har på uppdrag av revisorerna genomfört en uppföljande granskning av den del av patientsäkerhetsarbetet som avser egenkontroll. Granskningen har syftat till att ta reda på om regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden har vidtagit åtgärder utifrån det som framkom i den tidigare granskningen från 2016.

Revisorerna har begärt svar av både regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Nämnden behandlar sitt svar vid sammanträdet den 17 september (HSN/585/2020).

Ett förslag till svar har upprättats inom Område Patientsäkerhet. Revisorerna har medgett förlängd svarstid till 1 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Regeringen beslutade 2 mars 2017 att utse en särskild utredare med uppdrag att utifrån en fördjupad analys av förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen lämnade i juni 2017 sitt första delbetänkande. Utifrån förslagen i det delbetänkandet har riksdagen beslutat om Styrande principer inom hälso- och sjukvården och en förstärkt vårdgaranti som började gälla 1 januari 2019. Från det andra delbetänkandet som kom juni 2018 har en proposition överlämnats till riksdagen om Inriktning för en nära och tillgänglig vård- en primärvårdsreform (prop 2019/20:164). I juni 2019 kom det tredje delbetänkandet som innehöll en rapport om arbetets inriktning och om hur arbetet fortskred.

Nu har utredningen lämnat sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) som innehåller:
- Framgångsfaktorer och hinder för omställningen
- Samverkansstrukturer för hälso- och sjukvården
- Patientkontrakt- patientens stöd för en sammanhållen vård
- Utbildningens och forskningens roll i omställningen till en god och nära vård
- Verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi
- En ändamålsenlig struktur för styrning av hälso- och sjukvården
- Att skapa förutsättningar för det fortsatta omställningsarbetet

För hantering av remissvaret utsågs vid regionstyrelsens sammanträde i juni en politisk arbetsgrupp med möjlighet för deltagande från varje parti. Arbetsgruppen har haft två möten där presidierna från regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden samt de politiska sekreterarna från de partier som inte ingår via presidiet bjudits in att delta.

Region Jämtland Härjedalen är överlag positiv till de förslag som ges i huvudbetänkandet. Den färdplan och målbild som beskrivs stämmer väl överens med regionens egna ambitioner.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet att bidra med synpunkter på huvudbetänkandet och ett förslag till svar har upprättats.

Remissen ska besvaras senast den 31 augusti 2020. Region Jämtland Härjedalen har ansökt och beviljats förlängd svarstid till och med den 30 september 2020. Svar lämnas direkt efter regionstyrelsens sammanträde, varför paragrafen måste justeras omedelbart.

En parlamentariskt sammansatt kommitté gavs den 14 februari 2017 i uppdrag att utarbeta en strategi för att stärka kommunernas kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. Kommittén skulle utifrån kommunernas varierande förutsättningar dels identifiera och analysera de utmaningar som väntas ha särskilt stor påverkan på deras förmåga att klara av sina uppgifter, dels analysera i vilken utsträckning som kommunal samverkan, kommunsammanläggningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder kan bidra till att stärka deras förmåga att möta samhällsutvecklingen. Kommittén skulle mot bakgrund av denna analys föreslå vilka åtgärder som bör vidtas och hur en genomförandeprocess kan utformas. En förutsättning var att de åtgärder som föreslås skulle kunna genomföras inom dagens system för finansiering av den kommunala sektorn och inte innebära en ökning av statens utgifter. Eventuella förslag om kommunsammanläggningar skulle bygga på frivillighet. Kommittén gavs även i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge kommunerna generella möjligheter till avtalssamverkan.

Kommittén (Kommunutredningen) överlämnade den 19 februari 2020 sitt slutbetänkande, SOU 2020:8, till regeringen. I betänkandet lämnas förslag inom bl.a. följande områden:
- Förbättrad statlig styrning av kommunerna genom färre riktade statsbidrag,
- Översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet,
- Strategisk kommunsamverkan och frivilliga sammanläggningar stimuleras,
- En kommundelegation inrättas.

Ett förslag till remissvar har upprättats i Samordningskansliet. I remissvaret ställer sig Region Jämtland Härjedalen sammanfattningsvis positiv till många delar i utredningen, liksom till ett flertal av de förslag och bedömningar som lämnas. I svaret lyfter regionen bl.a. fram att för lite fokus i utredningen ligger på samverkan mellan kommuner och regioner. Utredningen har en övertro på kommun-sammanläggningar, medan potentialen i ytterligare strategisk samverkan undervärderas något, både mellan kommuner och mellan kommuner samt regioner, främst i landsbygd. Det är önskvärt att staten understödjer arbetet för en utökad strategisk samverkan, såväl mellan primärkommuner som mellan kommuner och regioner. Möjligheterna till utvidgad samverkan mellan kommuner och regioner bör tillåtas inom fler områden än i dagsläget, för att en region t.ex. ska kunna sköta en i grunden kommunal uppgift. Sådan samverkan ska kunna ske med utgångspunkt i lokala förhållanden, utan hinder av statliga regleringar. Vidare bör även företrädare för regioner ha en tydlig roll i en kommundelegation om förslaget att inrätta en sådan genomförs.

Vikten av att staten sköter sina egna åtaganden och finns i hela landet betonas. I nuläget finns uppenbara brister, bl.a. när det gäller utveckling och underhåll av statlig infrastruktur och rättsväsendets närvaro m.m. Det är vidare centralt att finansieringsprincipen respekteras vid en förändring av uppgifter och ansvar för kommuner och regioner. Förslaget om en statsbidragsprincip är mycket bra. En utredning bör också tillsättas för att genomföra en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Än större hänsyn bör i ett framtida utjämningssystem tas till gleshet och främjande av frågor för hållbar tillväxt.

Regionen uppmanar även regeringen att utreda nya regionala och kommunala skattebaser inom ramen för arbetet med den skattereform som utlovas i punkt 4 i Januariavtalet. Alla förslag som kan medföra ökad inflyttning av arbetskraft med hög kompetens i utflyttningskommuner på landsbygden är vidare av stor vikt att utreda, med ambitionen att de också ska genomföras. Samtliga förslag som kan leda till förbättrad tillgång till bredband i hela landet, liksom för kommuner och regioner att ta del av digitaliseringens möjligheter, tillstyrks.

Remissen ska besvaras senast den 30 september 2020. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Region Jämtland Härjedalen har getts möjlighet av Kulturdepartementet att lämna synpunkter på remissen Högre växel i minoritetspolitiken – Stärkt samordning och uppföljning SOU 2020:27.

I tjugo års tid har Sverige haft en minoritetspolitik. De nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är även ett urfolk. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Utredningen har haft i uppdrag att analysera och föreslå hur ansvaret för samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken ska organiseras. Utredningen har även haft i uppdrag att föreslå hur det minoritetspolitiska uppföljningssystemet kan förbättras.  

 Syftet med uppdraget har varit att åstadkomma en ändamålsenlig organisering av uppgifterna för att bidra till en stärkt minoritetspolitik.   

 Sedan januari 2010 har Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget haft nationellt ansvar för samordning och uppföljning av minoritetspolitiken. En rad viktiga insatser har gjorts inom uppdraget för att främja förverkligandet av de nationella minoriteternas rättigheter, de nationella minoritetsspråkens fortlevnad och utveckling och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 

 Uppföljningssystemet ska, enligt utredningen fortsättningsvis bygga på följande delar: 
- En förtydligad målstruktur. 
- Ett förtydligat, mer strategiskt inriktat och resursmässigt förstärkt uppföljningsuppdrag.  
- En bred löpande bevakning av genomförandet av politiken, inklusive utvecklingen inom de politikområden som minoritetspolitiken överlappar eller berör.  
- En periodisk uppföljning som i sin tur bör bestå av en årlig rapportering samt en eller flera rapporteringar med längre intervall.  
- Särskilda utvärderingar och andra djupare analyser. 

Ett förslag till svar har upprättats inom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen. Yttrandet har stämts av i regionens samiska samråd.

Remissen ska besvaras senast 1 oktober. Paragrafen bör därför justeras omedelbart.

Protokoll Regionala utvecklingsnämnden 2020-09-15
Protokoll Hälso- och sjukvårdsnämnden 2020-09-17--18
Protokoll Regionens samverkansråd 2020-09-07

Protokollen finns tillgängliga  i Meetings Plus https://meetingsplus.regionjh.se/committees

En delårsrapport per augusti 2020 har upprättats för Region Jämtland Härjedalen. Region Jämtland Härjedalens ackumulerade resultat efter augusti var positivt och uppgick till 228 miljoner kronor, vilket var 110 miljoner kronor bättre än budget och 278 miljoner kronor bättre jämfört med föregående år.

Helårsprognosen efter augusti har förbättrats kraftigt och beräknas uppgå till 190 miljoner kronor, vilket är 90 miljoner kronor bättre än budget. Nya skatteprognosen i augusti innebar en förbättring mot prognosen i april med 90 miljoner kronor. Under våren aviserades extra generella bidrag på totalt 142 miljoner kronor som blev utbetalade under sommaren. Utöver det har Region Jämtland Härjedalen tagit del av riktade statsbidrag som förbättrat prognosen för verksamhetens intäkter, samtidigt som intäktsbortfallet för verksamheten inte ser ut att bli lika kraftigt som prognostiserats tidigare. Dock är prognosen fortsatt mycket osäker.

Nettokostnadsutvecklingen ackumulerat till och med augusti 2020 var 12 miljoner kronor högre jämfört med samma period 2019, motsvarande en nettokostnadsökning på 0,4 procent. Verksamhetens intäkter ökade med 162 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 32 procent, främst på grund av ökade bidrag. Bruttokostnaderna har ackumulerat ökat med 174 miljoner kronor jämfört med samma period 2019, motsvarande 5,2 procent. Kostnad för läkemedel och riks- och regionvård fortsätter att öka. Även verksamhetskostnader har ökat efter att Länstrafiken AB:s verksamhet har överlåtits och nu ingår under förvaltningsområde Regional utveckling.

2019 uppgick soliditeten till -34 procent och efter augusti i år var soliditet något bättre, 22 procent. En amortering på 73 miljoner kronor skett hittills under året på de lån som fram till 2020 har tagits via Kommuninvest på totalt 433 miljoner. Totala lånebeloppet är efter amorteringen 360 miljoner kronor. Likviditeten förbättrades med 209 miljoner kronor till och med augusti.

Av de 75 resultatmålen är 27 procent uppnådda, 51 procent är pågående aktiviteter i rätt riktning och 21 procent beräknas vara svåra att nå innan årets slut. 1 procent kan inte mätas förrän senare under året. Strategi för god vård hade efter augusti flest uppnådda mål. När det gäller Strategi för länets utveckling så har 23 procent uppnåtts. Inom Strategi för god vård har 39 procent av resultatmålen uppnåtts. Strategi för våra medarbetare hade 33 procent uppnådda resultatmål. Inom Strategi för ekonomi och verksamhetsresultat har 15 procent uppnåtts.

Den sammantagna bedömningen är att Region Jämtland Härjedalen inte uppnådde god ekonomisk hushållning i förhållande till regionfullmäktiges mål efter augusti. Även om arbetet inom flera strategier har varit lyckade och nått positiva resultat.

Regionfullmäktige fastställer varje år en regionplan och budget som innehåller övergripande mål och ekonomiska ramar för de kommande tre åren. Ett förslag till regionplan och budet 2021-2023 har upprättats. Planen omfattar fyra strategier med prioriterade insatsområden samt drift- och investeringsbudget och resultat-, balans- och finansieringsbudget för de närmsta tre åren. I bilagor återfinns en beskrivning av Region Jämtland Härjedalens vision och värdegrund, styrdokument och ekonomiska planeringsförutsättningar.

Regionplanen med budget är det övergripande styrdokumentet som utgör grunden för verksamheternas årliga planering och budgetarbete. Den visar den politiska viljeinriktningen för de kommande tre åren. Den ekonomiska styrningen sker genom att fullmäktige i budget anvisar resurser till regionstyrelsen och nämnderna för verksamhet och investeringar utifrån de uppsatta prioriteringarna. Regionstyrelsen och nämnderna ska genom årliga verksamhetsplaner se till att nödvändiga prioriteringar görs i verksamheten så att regionfullmäktiges mål uppfylls och givna ekonomiska ramar hålls.

Förslaget till regionplan och budget 2021-2023 innehåller 16 prioriterade insatsområden inom fyra strategier - Strategi för länets utveckling, Strategi för vård, Strategi för våra medarbetare och Strategi för ekonomi. Coronapandemin har under 2020 haft stor inverkan på all verksamhet och i kombination med ett fortsatt svårt ekonomiskt läge är utmaningarna många inför kommande planperiod.

Strategierna syftar bland annat till att Region Jämtland Härjedalen ska vara en öppen region, en region med mångfald och en positiv hållbar utveckling. Regionen ska leda, samordna och koordinera utvecklingsprocesser i länet. För hälso- och sjukvården är god och nära vård i hela Jämtland Härjedalen med hög tillgänglighet och modern sjukvård viktiga delar de närmaste tre åren. En hälsofrämjande arbetsmiljö, utvecklingsmöjligheter och försörjningen av rätt kompetens är betydelsefulla mål inom strategi för medarbetare.

Det svåra ekonomiska läget i Region Jämtland Härjedalen gör att det behövs kraftfulla åtgärder för att vända den ekonomiska utvecklingen. God ekonomisk hushållning är avgörande och ska genomsyra övriga strategier inom samtliga områden. Varje ny anställning, återanställning, verksamhet, aktivitet eller liknande ska noga övervägas. Om något nytt bedöms nödvändigt måste det finansieras antingen via ökade externa intäkter eller genom att prioritera om inom eller mellan verksamheter. Fokus är att minska kostnaderna och återställa det balanserade underskottet och stärka soliditeten.

Enligt de planeringsförutsättningar som finns för planperioden krävs resultatförbättrande åtgärder motsvarande 90 mkr år 2021, 40 mkr år 2022 och 90 mkr år 2023 för att uppnå årets resultat enligt plan. Ett återställande av tidigare års underskott förutsätter att en ekonomi i balans uppnås. För att uppfylla befintliga lagkrav på att återställa underskottet görs en nedskrivning av underskottet till nivå med det negativa egna kapitalet per 2020-12-31 samt en plan för hur resterande belopp ska regleras under den tid som lagen föreskriver.

Skatteintäkterna är beroende av skatteunderlagets storlek, som i sin tur beror på samhällsekonomi, arbetsmarknadsstruktur och demografi. Regionfullmäktige bestämmer skatteintäkternas storlek genom beslut om skattesats. Skatteberäkningen år 2021-2023 bygger på en utdebitering på 11,70 kr, kostnaderna har räknats upp årligen med LPIK exklusive läkemedel (1,9% för 2021) förutom de planerade resultatförbättrande åtgärderna (90 mkr för 2021). Verksamhetens intäkter och kostnader ökar mellan år 2020 och 2021 på grund av att Länstrafiken, enligt beslut RF 2019-11-23 §132 tillhör förvaltning från och med 2020-07-01. Detta medförde ingen revidering av budget 2020 men däremot en helårseffekt i budget 2021 och framåt varav den till synes stora ökningen.

De ekonomiska ramarna för nämnderna är från 2021 uppdelade på verksamhet och förtroendemannabudget. En detaljbudget utifrån fördelning av förtroendemannabudgeten görs av fullmäktiges presidium. Avsnittet om budgetramar omfattar också vilka omdisponeringar som skett mellan nämnderna för planperioden samt vilka omdisponeringar som gjorts och fördelningen av riktade statsbidrag.

Måluppfyllelse för fullmäktiges strategier summeras i tertialrapport per april, delårsbokslut per augusti och i årsredovisningen. I Region Jämtland Härjedalens planerings- och uppföljningsarbete ska alltid perspektiven jämställdhet- och jämlikhet, barnens rättigheter, miljö och ekonomi särskilt beaktas. I regionplan och budget görs det genom att varje strategi har en koppling till något eller några av perspektiven.

Regionfullmäktige fastställde den 16-17 juni 2015, § 91, regler för investeringar. Reglerna har sedan dess reviderats och den senaste versionen fastställdes av regionfullmäktige 11-12 februari 2020, § 17.

En ny översyn har nu genomförts för att tydliggöra nämndernas inflytande i processen. Regionstyrelsen ansvarar för hela regionens investeringar och bör göra en samlad bedömning och fatta beslut utifrån förslag från respektive ansvarig nämnd. Det ska gälla för både ny- och reinvesteringar samt vid behov av omdisponeringar av redan fastställda investeringsobjekt. Även vid eventuell ombudgetering till kommande budgetår ska beslut tas utifrån nämndernas förslag.

Även beslut om operationell och finansiell leasing har tydliggjorts.

I samband med att regler för investeringar revideras bör även följande punkter läggas till/ändras i regionstyrelsens reglemente under rubriken
3 Delegering från fullmäktige
3.1 Ekonomi
Besluta i ärenden som rör
- fastställande av investeringsbudgeten på objektsnivå, inklusive pott för akuta investeringar (NY)
- omdisponering mellan objekt inom investeringsbudgetens totalram (finns redan)
- användning av pott till regionstyrelsens förfogande och pott för akuta investeringar i investeringsbudget,
- ombudgetering av investeringsutrymme till kommande budgetår (NY)
- operationella leasingavtal (NY)

I hälso- och sjukvårdsnämndens och regionala utvecklingsnämndens reglementen bör följande punkt läggas till under rubriken 3 Delegering från fullmäktige
- operationella leasingavtal (NY)

Reglerna kommer senare att kompletteras med tillämpningsanvisningar som ska beskriva det interna arbetet med investeringar.

Region Jämtland Härjedalen är sedan 2015 medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening.
För medlemskap i Föreningen krävs att en medlem bidrar med en kapitalinsats genom en obligatorisk medlemsinsats. Tidigare fanns det två nivåer på denna kapitalinsats som medlemmarna kunde välja mellan. Det har därutöver varit möjligt att delta med en tilläggsinsats.

Vid Kommuninvests föreningsstämma 2020 beslutades om en ändring av stadgarna så att en enda nivå på kapitalinsatsen i form av obligatorisk medlemsinsats ska gälla för samtliga medlemmar. Den nya nivån uppgår till 260 kronor per invånare för regioner, vilket samtliga medlemmar ska ha uppnått vid utgången av 2024. Den nya nivån har kopplats till en årlig trappa, där kravet ökar successivt under de kommande fyra åren enligt följande:
 

Region Jämtland Härjedalens har för närvarande 136 kr/invånare i insatskapital hos Kommuninvest ekonomisk förening.

Finansiering av den ökade kapitalinsatsen föreslås inarbetas i respektive års regionplan.

Den 9-10 februari 2016 fattade regionfullmäktige beslut om mer enhetliga patientavgifter (RS/200/2015). I samband med framtagandet av den nya avgiftshandboken föll några uppgifter ur regelverket, till exempel avgiftsfria antipsykotiska injektioner. Trots att avgiften inte funnits i det nya regelverket har praxis bland hälsocentralerna och inom psykiatrins öppenvård varit att ge dessa injektioner avgiftsfritt. Det finns därför ett behov av förtydligande i Avgiftshandboken avseende denna sorts vård där det idag inte tydligt framgår för patient eller personal.

Förslaget är att antipsykotiska injektioner även fortsättningsvis skall vara avgiftsfria. Detta eftersom det gamla regelverket avseende avgiftsfrihet fortfarande är praxis inom hälso- och sjukvården samt att man befarar att patienterna inte skulle närvara om det tas ut en avgift för detta. Konsekvenserna av att patienten inte får antipsykotiska injektioner kan naturligtvis bli ödesdigra för både patienten, närstående och för samhället.

Exempelvis gjordes 2017-05-11 en första justering av Regionfullmäktige där bland annat antabusdelning och dosettdelning beslutades vara avgiftsfri behandling inom öppen hälso- och sjukvård utifrån att det tidigare varit praxis i Region Jämtland Härjedalen.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-09-17—18 § 83 och föreslår regionfullmäktige att antipsykotiska injektioner ska vara avgiftsfria.

Regionens revisorer har vid ett flertal tillfällen till fullmäktiges presidium lyft frågan om att införa en visselblåsarfunktion inom regionen. Presidiet gav därför sekretariatet i uppdrag att beskriva vad en sådan funktion innebär och vilket behov det skulle fylla, inklusive en omvärldsbevakning.

Syftet med en visselblåsarfunktion skulle vara att säkerställa att eventuella oegentligheter kommer till Region Jämtland Härjedalens kännedom om den normala linjevägen av någon anledning inte är möjlig. Funktionen är i första hand avsedd för allvarliga missförhållanden och misstänkta oegentligheter som handlar om överträdelse av lagar och riktlinjer. Funktionen bör kunna användas av både medborgare och medarbetare.

En visselblåsare är en person som slår larm om oegentligheter, ofta på sin egen arbetsplats, främst till massmedia eller kontrollorgan vid upptäckt av oegentligheter hos till exempel myndighet och företag.

Visselblåsare har exempelvis avslöjat korruption, vapensmuggling, staters avlyssning och åsiktsregistrering av den egna befolkningen, militärers mord på civila, miljöbrott och brister i omvårdnad och patientsäkerhet. Visselblåsare har ofta drabbats av kännbara konsekvenser genom att åtalas för exempelvis spionage, förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

Begreppet kommer från att engelska poliser, för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet om pågående brott, en gång i tiden använde sig av visselpipor.

Den 1 januari 2017 trädde en ny svensk lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (Visselblåsarlagen) i kraft. Lagen innebär att varje företag eller organisation skall ha ett system eller en process för egna arbetstagare samt inhyrda konsulter att rapportera in missförhållanden och oegentligheter. Arbetstagaren ska som huvudregel först slå larm internt, innan han eller hon larmar externt.

Ett förslag till EU-direktiv för visselblåsare är antaget av parlamentet och kommer att implementeras under 2021. Syftet med direktivet är att skydda visselblåsare i EU som rapporterar om oegentligheter på arbetsplatsen och att uppmuntra fler människor att rapportera. Direktivet rör områden såsom offentlig upphandling, finansiella tjänster, penningtvätt, produkt- och transportsäkerhet, folkhälsa samt konsument- eller dataskydd. Alla organisationer med 50 medarbetare eller fler berörs av det nya visselblåsardirektivet.

Regeringen tillsatte en utredning med uppdrag att bedöma och lämna förslag till hur Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (visselblåsardirektivet) bör genomföras i svensk rätt. Utredningen har i juni 2020 lämnat ett betänkande; Ökad trygghet för visselblåsare (SOU 2020:38). Där lämnas bl a förslag på att arbetsgivare som vid ingången av kalenderåret hade 50 eller fler arbetstagare ska vara skyldiga att ha interna rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.

Inom Region Jämtland Härjedalen hanteras avvikelser och annan uppföljning av verksamheten genom ledningssystemet som bland annat innefattar intern kontroll, internrevision, avvikelsesystem, ledningens genomgång, revisionsgranskningar och genom den ordinarie kommunikationen mellan arbetstagare och chefer.

I utredningen föreslås att en visselblåsarfunktion inrättas i Region Jämtland Härjedalen från och med 1 januari 2021 och att regionstyrelsen får i uppdrag att upprätta regler för detta.

• Visselblåsarfunktionen föreslås syfta till att förebygga och upptäcka korruption, oegentligheter och allvarliga missförhållanden. Funktionen ska inte hantera trakasserier, diskriminering och tjänsteförseelser eftersom regionen har andra rutiner för att åtgärda dessa problem. Om anmälningar kring detta kommer in till visselblåsarfunktionen ska de trots detta ändå utredas och överföras till ordinarie hantering.

• Visselblåsarfunktionen ska vara öppen för alla, dvs anställda, kunder, medborgare, mfl.
• Regionstyrelsen bör få i uppdrag att upprätta regler för funktionen. Styrelsen bör också se över berörda regler och rutiner så att det tydligt framgår vilka rapporteringskanaler som finns och vad var och en av kanalerna ska användas till.

Visselblåsarfunktionen föreslås vara en intern funktion med regionjuristerna som utövare. Volymen visselblåsarärenden bedöms inte bli så betungande för funktionen varför uppdraget ryms inom nuvarande tjänster. Det kommer behövas tekniska lösningar för hur ärenden ska tas emot. Den kostnaden föreslås hanteras inom de utvecklingsuppdrag som Regionstaben har och finansieras genom prioriteringar inom Regionstabens ekonomiska ramar.

Förslaget är redovisat för regionkommittén 22 september 2020.

Det har under våren 2020 framkommit behov av att justera nu gällande aktieägaravtal och ägardirektiv för Torsta AB. Detta delvis utifrån den ägarförändring som skett där Region Jämtland Härjedalen övertagit aktier från Träutveckling i Jämtland AB (beslutat av regionfullmäktige maj 2020, § 29), men även innehållsmässigt då nuvarande och direktiv inte justerats sedan tecknandet 2013.

I avtalet har en mening lagts till som handlar om vem som tar initiativ till parternas medverkan i marknadsföring. När det gäller resultatgrad stod det tidigare att ”målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på 3-5 % av omsättning”. I den nu formulerade meningen står det ”målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 % av omsättning”. Vidare har text rörande omställningskostnader plockats bort med anledning av att texten och dess innehåll inte är gällande längre.

Direktivets justeringar är bland annat att texten rörande resultatgrad och soliditet har justerats.

Tidigare var texten enligt följande -
”drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 - 5 % och ha en soliditet på minst 5 - 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).”

I den nya är skrivningen enligt följande –
”drivas affärsmässigt med målsättningen att årligen uppnå en resultatgrad på minst 3 % och ha en soliditet på minst 15 % beräknat på justerat eget kapital (EK + 78 % av obeskattade reserver).”

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärende 2020-09-15 § 121 och föreslår regionfullmäktige
1. Reviderat aktieägaravtal för Torsta AB godkänns.
2. Reviderat ägardirektiv för Torsta AB godkänns.

Peak Region AB ägs av Stiftelsen Teknikutbildning i Jämtlands län Zenit (55 % av bolagets aktier), Region Jämtland Härjedalen (7,5 %), Samling Näringsliv Ekonomisk förening (30 %) samt Östersund, Krokom och Åre kommuner (2,5 % vardera). Peak Region AB:s affärsidé är att driva innovationskraften i Jämtland Härjedalen för utveckling av ett attraktivt och hållbart näringsliv. Bolaget ska som neutral aktör bygga en framgångsskapande kultur samt främja värdeskapande samarbeten och möten för de regionala aktörerna i innovationsekosystemet.

För att tydliggöra hur verksamheten ska bedrivas har ägarna under 2020 genomfört en översyn av nuvarande ägardirektiv, vilket resulterat i en revidering av direktivet.

Regionala utvecklingsnämnden behandlade ärendet 2020-09-15 § 122 och föreslår regionfullmäktige att reviderat ägardirektiv för Peak Region AB godkänns.

Marie Svensson (V) har inkommit med en motion om införande av kultur på recept. Motionären lägger fram att kultur på recept i andra regioner har använts som ett behandlingsalternativ tillsammans med andra åtgärder och riktar sig främst till personer med lätta och medelsvåra depressioner, stress och ångest samt generaliserad smärta som ofta har lett till långtidssjukskrivning.

I motionen föreslås följande:
- Att införa kultur på recept i Region Jämtland Härjedalen
- Att legitimerade vårdgivare som exempelvis läkare, psykologer och distriktssköterskor ges möjlighet att skriva ut kulturell verksamhet på recept på liknande sätt som fysisk aktivitet skrivs ut på recept.
- Att Region Jämtland Härjedalen undersöker möjligheten att utveckla en behandlingsform med kulturell verksamhet som behandling.

Regionfullmäktige beslutade i februari 2020, §4, att motionen skulle fördelas till hälso- och sjukvårdsnämnden och samberedas med regionala utvecklingsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 14 maj, § 47, och presenterade då ett förslag till svar på motionen som i korthet säger att de ser positivt på motionens intentioner och har för avsikt att föreslå fullmäktige att motionen bifalls i det avseende att regiondirektören får i uppdrag att utreda hur kultur på recept skulle kunna införas i Region Jämtland Härjedalen.

Då kulturen ligger inom regionala utvecklingsnämndens ansvarsområde beslutade hälso- och sjukvårdsnämnden att överlämna förslaget till regionala utvecklingsnämnden för inhämtande av synpunkter innan förslaget lämnas till regionfullmäktige för beslut.

Regionala utvecklingsnämnden beslutade i juni 2020 §84 att svaret på motionen omformuleras till att motionen bifalls.

Hälso- och sjukvårdsnämndens behandlade det slutliga förslaget 2020-09-17—18 § 87 och föreslår regionfullmäktige
1. Motionen bifalls.
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur kultur på recept ska implementeras i Region Jämtland Härjedalen.
----

Vid regionstyrelsens beredning av ärendet framkommer behov av att tydliggöra finansieringen för att införa kultur på recept. I samband med nämndens utredning om implementering bör även kostnader och finansiering tydliggöras. Regionstyrelsen föreslår därför ett tillägg i punkt 2
2. Hälso- och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att utreda hur kultur på recept ska
 implementeras och finansieras i Region Jämtland Härjedalen.

Elin Hoffner (V) har inkommit med en motion om rutiner och register för Sepsis. Motionären yrkar på att ett arbete med ökad kunskap kring sepsis inleds och att rutiner och register för sepsis upprättas.

Sammanfattningsvis fungerar vården vid sepsis väl i Region Jämtland Härjedalen men det finns hela tiden en förbättringspotential. Det har skett stora förbättringar i Region Jämtland Härjedalen under senare år vad avser tidig diagnos, omhändertagande och behandling vid sepsis.

Vidare har Region Jämtland Härjedalen en förhållandevis god inrapportering till nationella hälsodata- och kvalitetsregister. Det finns dock en tydlig förbättringspotential vilket gäller samtliga regioner.

Vårdförlopp Sepsis del 1 väntas vara klart för godkännande av SKS i slutet av 2020. Detta vårdförlopp kommer att ställa stora krav på registrering av ett stort antal mätpunkter utöver förbättrad registrering i befintliga register. Alla de vårdförlopp som kommer att införas de närmaste åren kommer att ställa mycket höga krav på en förbättrad hantering av in- och utdata och en förbättrad analysförmåga hos regionerna. Efter beslut om Vårdförlopp sepsis del 1 på SKS i slutet av år 2020 kommer nämnda vårdförlopp lyftas för beslut om implementering i Hälso- och Sjukvårdsledningen i Region Jämtland Härjedalen.

I avvaktan på innehållet i Vårdförlopp Sepsis del 1 kommer det inte att planeras för några lokala register för sepsis.

Det bästa sättet för att få bra inrapportering till hälsodata- och kvalitetsregister är utbildning i kodning och att resultaten hela tiden efterfrågas av verksamheterna, av chefer och av politiker.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-09-17—18 § 84 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar
- att Region Jämtland Härjedalen utreder vilka tjänster som ingår inom område habilitering i den skatteväxling med länets kommuner som är gjord och om kommunerna uppfyller sin del i avtalet.
- att se över om förändringar och om nya avtal behöver göras.
- att regionen behöver se över habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet.

Problemen med oklar ansvarsgräns mellan regionen och kommunerna när det gäller habilitering har länge varit en källa till många diskussioner både i patientnära verksamheter och i tjänstemannaforum där samverkan hanteras. Det ledde till att en enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor. Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna. Det behövs två riktningar i åtgärder, dels internt dels tillsammans med kommunerna. Enkätrapporterna diskuterades i maj i samverkansorganet Fredagsgruppen (tjänstemannagrupp). Beslut fattades om en arbetsgrupp som fram till september ska ta fram förslag om vad som behöver göras. Enkätrapporterna presenterades också för samverkansorganet SVOM (politisk grupp) som godkände given information och ser fram mot redovisning av Fredagsgruppens fortsatta arbete.

De yrkanden som Vänsterpartiet framför dels om utredning kring skatteväxlingen och översyn av förändringar och avtal ingår i det arbete som den utsedda arbetsgruppen ska hantera.
Det sista yrkandet om att se över hela habiliteringens hela område för att identifiera vad vi behöver stärka och åtgärda för att erbjuda en jämlik vård över hela landet är för tidigt att göra av två skäl.

Dels måste diskussionerna om ansvarsfördelning utifrån skatteväxlingen klargöras innan man kan avgöra regionens ansvar över hela habiliteringsområdet.

Dels är jämlik vård i hela landet grunduppgiften för de nationella programområdena inom kunskapsstyrningen där ett av programområdena har just Habilitering, rehabilitering och försäkringsmedicin som sitt sakområde. Det är viktigt att vänta in vilka rekommendationer och riktlinjer som kommer därifrån när regionen arbetar med sina verksamheters utveckling.

Se också motion HSN/455/2020 som svarar på hantering av ålderindelning inom Habiliteringsområdet.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-09-17—18 § 86 och föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad.

Elin Hoffner har lämnat in en motion för vänsterpartiets regiongrupp gällande område habilitering. Vänsterpartiet yrkar:
- Att område habilitering tar bort åldersindelning mellan barn och vuxna och där alla patienter har samma möjligheter som man idag har på område barnhabilitering.

Barn- och ungdomshabiliteringen har idag uppdraget att ge habilitering samt LSS insatsen råd och stöd till barn och ungdomar till och med 20 år. Från och med 21 år ansvarar kommunerna för insatsen LSS råd och stöd och även sedan början av 1990 talet för habiliteringsinsatser för vuxna.

Det kommunala ansvaret för habiliteringsinsatser för vuxna reglerades genom en skatteväxling mellan dåvarande landstinget och kommunerna i länet. Från början innefattades kommunernas ansvar även barn och ungdomshabilitering, det vill säga kommunen hade ansvar för LSS råd och stöd samt habiliteringsinsatser för alla åldrar. 1999 återgick ansvaret och skatteväxlingen för barn och ungdomshabiliteringen till dåvarande landstinget efter en rättslig dom. Under början av 2000-talet byggde Landstinget ut sin specialiserade vuxenhabilitering som ett komplement till den kommunala habiliteringen. Regionens vuxenhabilitering kan ge tidsbegränsad behandling och utredning som ett komplement till den kommunala habiliteringen på hemmaplan.

En olycklig faktor i sammanhanget är att det är otydligt reglerat kring exakt vilket ansvar som skatteväxlades till kommunerna avseende habilitering för vuxna. Kommunernas organisation för att klara uppdraget för vuxenhabilitering och råd och stöd enligt LSS, har hela tiden skilt sig åt markant mellan länets kommuner. Tidigare hade de största kommunerna, Krokom och Östersund utbyggda habiliteringsteam. Teamarbete är basen i en habilitering som syftar till att samla insatser från flera professioner i ett team knutet runt patienten med funktionsnedsättningar som medför flera olika behov. Sedan ett par år har varken Krokom eller Östersund sådana habiliteringsteam.

En enkät skickades ut till berörd personal inom kommunerna nov-dec 2019 och samma enkät skickades ut till berörd personal inom regionen jan-febr 2020. Enkäterna har analyserats i var sin rapport under våren 2020. Frågorna gällde huvudmannaskap, och ansvarsfrågor.

Kommunernas svar vittnar om att det behövs förtydligande av ansvar, behov av kompetensutveckling för kommunernas personal, förtydligande av begrepp såsom rehabilitering, habilitering, bashabilitering och förtydligande kring rättigheter till hjälpmedel samt behov av att kommunerna gör lika sinsemellan.

Region Jämtland Härjedalens personal uttrycker i svaren behov av tydliggörande av uppdrag inom regionen och ansvarsgränsen mot kommunerna.

Eftersom en stor del av resurser och ansvar för habilitering till vuxna ligger på kommunerna har Regionens vuxenhabilitering ej resurser att ta emot samtliga patienter som lämnar barn och ungdomshabiliteringen vid 21 års ålder. Barn och ungdomshabiliteringen har även i samverkan med barnkliniken möjlighet att ge medicinska insatser från sjuksköterska, dietist, uroterapeut och läkare. Vid 18 års ålder tas detta ansvar över av Primärvården som sedan har samordningsansvaret gentemot den specialiserade vården. Vid vissa ovanliga diagnoser eller vid behov kan Regionens vuxenhabilitering få det uppdraget genom remiss från primärvården.

Inom regionen finns behov av att se över samverkan och ansvarsområden mellan barnhabilitering, vuxenhabilitering, Primärvård och den specialiserade vården på sjukhuset. Ett steg som tagits för att förbättra övergångar mellan verksamheterna och förbättra samverkan är att vuxenhabiliteringen 1/1 2020 överfördes från område Vuxenpsykiatrin, till område Barn unga vuxna, och därmed ingår i samma verksamhetsområde som barn- och ungdomshabiliteringen. Under hösten kommer barnhabiliteringens och vuxenhabiliteringens medarbetare tillsammans med chefer mötas för dialog kring övergångar. Dock behöver även dialog föras med primärvård och kommunerna kring övergången från barnhabiliteringen till ”vuxenvärlden”.

Den nationella kunskapsstyrningen och den lokala programområdesgruppen bör kunna fylla en viktig funktion för dialog mellan habiliteringarna i regionen, primärvården och kommunerna.

Sammanfattningsvis blir svaret på motionen att det med den historiska ansvarsfördelningen efter skatteväxlingen med kommunerna inte är regionens ansvar att ge samma stöd till vuxna som till barn och unga, och därmed kan inte åldersindelningen tas bort. Dock syftar omorganisationen från 1 januari i år till att göra det bästa möjliga med befintliga resurser för att övergången ska bli bättre. Se också svar på motion om habilitering HSN/524/2020 som beskriver ansvarsfrågan mellan kommun och region.

Hälso- och sjukvårdsnämnden behandlade ärendet 2020-09-17—18 § 85 och föreslår regionfullmäktige att motionen avslås.

• Tema - Samiska frågor
• Redovisning från konferenser mm